konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 814 Den grundlagsskyddade upphovsrättens innebörd var väl definierad i lag, och det borde enligt Högsta domstolens uppfattning vara lagstiftarens uppgift att begränsa straffansvaret för upphovsrättsintrång till förmån för ett motstående yttrandefrihetsintresse. Det avgjorde det aktuella fallet. Men Högsta domstolen uttalade ändå: Högsta domstolen behövde inte gå in på detta mer i detalj, för det aktuella målet var inte ”ett fall där intresset av yttrandefrihet står i sådan bjärt motsättning till skyddet för upphovsrätten”499 som det måste vara fråga om för att undantag skulle göras. I det sammanhanget räckte det att påpeka att tidningen i fallet nästan lika gärna hade kunnat göra ett referat av manifestet och att det dokument som citerats enligt regissören inte innehöll den avfattning som skulle vara den slutliga. Tidningens kulturredaktör och chefsredaktör dömdes för brott mot upphovsrättslagen. Högsta domstolen kunde helt kort ha sagt att avvägningen mellan informationsfriheten och upphovsrätten, som båda skyddades av grundlagen, slutligt hade gjorts av lagstiftaren genom lag. Då hade det bara varit att tilllämpa upphovsrättslagen. Och visserligen tillämpades slutligen upphovsrättslagen. MenHögsta domstolen visade genom sitt resonemangdels att avvägningen mellan de båda grundlagsskyddade rättigheterna skulle göras (om) av domstolarna, dels att det fanns situationer där den grundlagsskyddade informationsfriheten skulle slå igenom de lagbestämmelser som närmare definierade den grundlagsskyddade upphovsrätten. Detta fall är det första exemplet på utförligt konstitutionellt kritiskt dömande i Högsta domstolen.500 497 NJA1985 s. 893 på s. 908. 498 NJA1985 s. 893 på s. 908. 499 NJA1985 s. 893 på s. 909. 500 Annan uppfattning Nergelius 1996:2 s. 856-857. – Jfr ävenNJA1989 s. 20, där en skiljaktig av yttrandefrihetshänsyn betingat undantag från upphovsrätten i dessa fall skall sträcka sig och hur kriterierna för den icke straffbara publicitetsrätten skall utformas. Det kan också på goda grunder antas att dessa frågor inte är okontroversiella. Man bör här hålla i minnet att även författares rätt till sina verk har rang av grundlagsskyddad rättighet (2 kap 19 § regeringsformen).”497 ”Det torde trots det sagda kunna uppstå situationer där yttrandefrihetsintresset gör sig gällande med sådan styrka att domstolarna rimligen måste ta ansvar för en friande dom vid åtal för intrång i upphovsrätten. Här avses fall som skulle kunna sägas ha beröringspunkter med de nödsituationer som enligt 24 kap 4 § BrB leder till straffrihet.”498
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=