kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 811 sådana som företrädde klart formulerade politiska eller religiösa åsikter, och det utgjorde en motsägelse att ge dem rätt att verka inom skolan samtidigt som läroplanen krävde saklighet och objektivitet. Även här finns alltså ett exempel på att mycket tydde på att föreskriften var grundlagsenlig men att detta inte var uppenbart. När det gällde förhållandet mellan skolplikten och politiska och religiösa föreningars medverkan konstaterade Regeringsrätten att varjemedborgare enligt 2kap. 2 §regeringsformen gentemot det allmänna var skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning. Regeringsrätten var bekymrad: Ett beslut om närvaroplikt i den typen av aktiviteter skulle väl dock falla under grundlagsförbudet, så man kan säga att Regeringsrätten lyfte ett varningens finger. Märklig är emellertid följande passus, tillagd på slutet av domen: 487 RÅ1981 ref. 2:14 på s. 305. 488 RÅ1981 ref. 2:14 på s. 305. Se också Strömberg 1988 angående förhållandet till skyddet för rörelsefriheten i 2 kap. 8 § regeringsformen. 489 RÅ1981 ref. 2:14 på s. 305. ”Det ökade lokala inflytandet över skolan och skolpliktens utvidgning till att omfatta de olika aktiviteter som den samlade skoldagen innesluter måste anses som en genomgripande reform av skolan. Det är en öppen fråga om skollagens bemyndigande, som stöder sig på 8 kap 7 § första stycket 6. regeringsformen, medger regeringen att till alla delar besluta om ändringar av detta slag eller om det utvidgade innehållet i skollagen bort komma till uttryck i lag som stiftas enligt 8 kap 3 § regeringsformen. Det kan dock från författningsmässig synpunkt inte anses uppenbart fel att genomföra reformen på sätt som skett. Skoldirektionens beslut att tillämpa skolförordningens bestämmelser om den samlade skoldagen är därför inte grundlagsstridigt av det skälet att bestämmelsena går utöver bemyndigandet i 55 § skollagen.”487 ”Vad klagandena påstått därom att skoldirektionens beslut och det underliggande beslutet i skolförordningen strider mot europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna saknar grund.”489 ”Vissa av föredragande statsrådet i propositionen 1975/76:39 gjorda uttalanden kan vara ägnade att skapa osäkerhet om den samlade skoldagens förhållande till det nämnda grundlagsstadgandet. I läroplanens anvisningar rörande den samlade skoldagen har dock inte intagits någon föreskrift som strider mot stadgandet. Skoldirektionens klandrade beslut innebär ej att grundskolans elever ålagts närvaro i strid mot föreskriften i 2 kap 2 § regeringsformen och är ej heller oförenligt med den fria åsiktsbildningen.”488
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=