konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 810 doktrin. Om Lambertz inte hänförde sig till överordnade regler om legalitetsprincipen, gjorde däremot Hovrätten över Skåne och Blekinge det i RH 1988:134. Frågan var i ett konkurrensrättsligt mål om ”handelsmässigt acceptabla priser, som otvivelaktigt innehåller en begränsning, om än vid, i prissättningen” kunde inordnas under lagens uttryck ”visst pris”. Hovrätten fann att så var fallet, men noterade att prövningen var särskilt grannlaga Legalitetsprincipen fanns i regeringsformen, art. 7EKMRoch sentensennullum crimen sine lege, nulla poena sine lege; dessa gick hand i hand. RÅ1981 ref. 2:14 handlar om den så kallade samlade skoldagen, en reform som innebar att den egentliga undervisningen skulle kompletteras med bland annat obligatoriska aktiviteter inom föreningslivets ram. Reformen, som hade författningsmässigt stöd enbart i skolförordningen, kunde inte införas samtidigt i hela landet. Några föräldrar överklagade Stockholms stads beslut om att genomföra reformen. De hänvisade till både regeringsformens bestämmelser ochEKMRoch hävdade att skolplikt omfattande annat än egentlig undervisning inte hade stöd i lag. Regeringsrätten konstaterade att skolplikten år 1962 hade tagits in i lag eftersom den gällde den enskildes förhållande till samhället; därvid hade bland annat diskuterats vilka kravEKMRställde. Regeringsrättens resonemang visar att frågan om de aktuella aktiviteterna föll under begreppet undervisning inte var lätt att avgöra. Det stod klart att ordet undervisning i skollagen fick ges en tämligen vidsträckt tolkning, men det stod lika klart att skolan genom den samlade skoldagen tillförts ett nytt element av väsentlig betydelse. Det nya arbetssättet skulle vara obundet av de arbetsformer som tidigare använts. Föreningslivets arbetssätt och beslutsformer sågs som en källa till förnyelse. I den tidigare ordningen fanns särskild garanti för förverkligandet av läroplanens krav på saklighet och objektivitet, medan den lokala skolstyrelsen hade mycket begränsat inflytande över den pedagogiska verksamheten. I den nya ordningen skulle kommunen engagera även andra än skolans personal, och företrädare för föreningslivet skulle spela en framträdande roll. Regeringsrätten konstaterade att bland föreningarna fanns 486 RH1988:134. ”mot bakgrunden av de allmänna principer för tolkning av strafflag som återfinns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och i regeringsformen.”486 Den samlade skoldagen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=