konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 804 Första meningen stämmer medNJA1973 s. 423 (retroaktiv lokförarlön) och RÅ1974 ref. 61 (filmaffisch på skola). Nu lades emellertid till, att regeringsformen fick anses uppfyllaEKMR:s krav och kunde tolkas mot bakgrund av EKMR. På det sättet skulle EKMRkunna få genomslag i svensk rätt. I målet fann Högsta domstolen att regeringsformen inte hindrade, och tydligen inte heller en tolkning av denna enligt art. 6EKMR, att enskilda avtalade att en tvist skulle avgöras av skiljemän, ej heller att så skedde genom arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer med verkan för en enskild.473 I NJA1983 s. 3 konstaterade Högsta domstolen, i ett fall som rörde transformeringen av en oljeansvarighetskonvention till svensk rätt, att svenska regler måste tolkas i överensstämmelse med de internationella regler som de var avsedda att motsvara. Både den bakomliggande konventionstexten och den nationella och internationella rättspraxis som anknöt till denna skulle enligt Högsta domstolen tillmätas stor betydelse vid tolkningen av lagen.474 Ett annat fall somhandlar omrätten till domstolsprövningmellan enskilda är NJA1982 s. 853. Det handlade om tre personer som sade upp sitt medlemskap i Svenska kommunalarbetareförbundet. Förbundet beviljade dem inte utträde, och de stämde förbundet och ville få fastställt att de inte längre var medlemmar av förbundet. De hade emellertid inte begärt överprövning av beslutet på det sätt som stadgarna angav, och det fanns en skiljeklausul som de menade var oskälig enligt 36 § avtalslagen eftersom den inte garanterade ett rättssäkert förfarande. Hovrättens majoritet menade att stadgarna var utformade så att de tillsammans med jävsreglerna i skiljemannalagen fick anses uppfylla kraven på rättssäkerhet. Två ledamöter av hovrätten – hovrättsrådet Gehlin, som hovrättslagmannen Wilhelmson anslöt sig till – fäste sig vid att det enligt förbundet saknades en rätt för en medlem att efter ensidig uppsägning lämna förbundet och att medlemmen skönsmässigt kunde förvägras utträde. Ledamöterna menade att detta var en fråga om föreningsfriheten, men regeringsformens bestämmelser avsåg endast förhållandet mellan det allmänna och enskilda. Det får emellertid förutsättas, att bestämmelserna i regeringsformen, som tillkommit efter Sveriges ratifikation av Europeiska konventionen, står i överensstämmelsemed dennas föreskrifter, och de senare kan därjämte belysa innebörden av bestämmelserna i regeringsformen.”472 472 NJA1981 s. 1205 på s. 1212. 473 Jfr NJA1982 s. 853 strax nedan samt ävenNJA1994 s. 712II. 474 NJA1983 s. 1 på s. 69-75, jfr Lindholm 1986 s. 16-17
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=