kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 803 tet i 11 kap. 14 § regeringsformen kunde ifrågasättas. Beträffande både den sistnämnda frågan och rätten till domstolsprövning engagerade sig Eivind Smith i den svenska debatten.467 När det gällde rätten till domstolsprövning infördes år 1988 en möjlighet till rättsprövning,468 det vill säga en domstolsprövning av om ett förvaltningsbeslut strider mot någon rättsregel. Tendensen att anse lagstiftnings- och förvaltningsförfarandena i sig tillräckligt rättssäkra verkar börjar tunnas ut vid denna tid. Ett behov av kontrollmöjligheter verkar göra sig starkare. Ett tecken på detta är en artikel år 1986 av hovrättsassessorerna Krister Thelin och Olof Söderström samt kammarrättsassessorn Bengt Almebäck, vilka knöt an till en diskussion vid domareförbundets årsmöte.469 De tog som sin utgångspunkt att den enskilde skulle ha en reell möjlighet att få en rättstvist prövad av domstol, även om tvisten hade offentligrättslig karaktär. Den svenska förvaltningsrättsliga traditionen, menade författarna, som byggde på myndigheternas självständiga beslutsfattande, var inte tillräcklig. En tydlig skillnad måste göras mellan rättskipning och förvaltning,470 och förvaltningsdomstolarna måste uppfatta sig som oavhängiga och inte fullgörande någon förvaltningsuppgift såsom bevakande statens beskattande intresse. I det sammanhanget kunde tvåpartsprocess inför förvaltningsdomstolarna vara en viktig nyordning.471 I NJA1981 s. 1205 kom en fråga upp om vilken ställning EKMRhade i svensk rätt. En förmånstagare till en tjänstegrupplivförsäkring gjorde gällande bland annat att ett mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna slutet skiljeavtal fråntog henne rätten till domstolsprövning av rätten att få ett försäkringsbelopp utbetalt. Hon åberopade art. 6EKMRoch bestämmelsen i 11 kap. 3 § regeringsformen att rättstvist mellan enskilda inte utan lagstöd fick avgöras av annan myndighet än domstol. Högsta domstolen uttalade sig om förhållandet mellan dessa bestämmelser: 467 Eivind Smith, ”Rettslig prøving av lovgivning og regjeringsbeslutninger” i Torgny T. Segerstedt m.fl., Rättssäkerhet och demokrati, Stockholm 1985, s. 117-136. 468 Se lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut, sedan lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. 469 Krister Thelin, Olof Söderström och Bengt Almebäck, ”Domstolarna under 1990-talet” i SvJT1986 s. 182-190. 470 Jfr till motsatt uppfattning uttalanden i anslutning till 1979 års grundlagsförändringar kap. 7 avsnitt 2 samt Mats Börjesson, ”Rättskipningens organisation” i SvJT1985 s. 521537 på s. 521 och 523-525. 471 Thelin m.fl. 1986 s. 182-184 och 188. ”Det är i vårt land en vedertagen uppfattning att bestämmelser i internationella överenskommelser – i den mån de inte redan har motsvarighet i vår lagstiftning eller sedvanerätt – inte utan förmedling av lagstiftning blir gällande svensk rätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=