konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 802 Europadomstolens majoritet fann att skyddet för äganderätten enligt art. 1 första tilläggsprotokollet till EKMRhade kränkts. Det var inte fråga om expropriation eller om reglering av nyttjandet av egendomen, vilket hade varit tillåtet enligt art. 1. Vid en intresseavvägning mellan fastighetsägarnas och stadens intressen fann domstolen att det hade bort finnas en möjlighet att få besluten omprövade med jämna mellanrum. Osäkerheten för fastighetsägarna om vad som skulle ske vägdes inte upp av de allmänna intressena. En majoritet konstaterade att det fanns en rätt till domstolsprövning av beslut som gällde enskilds äganderätt; detta hade inte tillgodosetts. I mellantiden hade en möjlighet införts att få tidsfristen för domstolsprövningen av expropriationsersättningen förkortad, men den frågan avgjordes av regeringen. Någon möjlighet för fastighetsägaren att få frågan prövad av domstol fanns alltså inte, men det hade han rätt till enligt EKMR eftersom det var fråga om en tvist om en civil rättighet. Härigenom hade diskussionen om domstolskontroll av förvaltningen – därunder Regeringens beslut – fått ny näring, särskilt som det var oklart dels hur omfattande begreppet ’civila rättigheter’ var, dels om det räckte med ett påstående om att konventionens fri- och rättigheter hade kränkts för att det skulle finnas en rätt till överprövning av en oberoende instans.461 Sverige fälldes därefter för ytterligare fall av kränkning avEKMR. Således fann Europadomstolen i McGoff-målet att rätten för en frihetsberövad att snabbt ställas inför domstol var kränkt.462 I några fall hade också Europarådets ministerkommitté funnit att Sverige hade kränkt EKMR. En reflexion som gjordes var att fri- och rättighetsskyddet enligt EKMRvar mera effektivt än det enligt 2 kap. regeringsformen.463 Det uppmärksammades i olika inlägg hur bristen på möjligheter till domstolsprövning kunde antas göra grundlagsskyddet för vissa fri- och rättigheter – exempelvis den negativa religionsfriheten464 eller äganderätten465 – tandlöst. Bristande möjligheter till domstolsprövning kunde misstänkas finnas beträffande en rad typer av förvaltningsbeslut.466 Uppenbarhetsrekvisi461 Opsahl och Fribergh 1983 s. 414-421, 426-428. 462 Europadomstolens dom 26.10.1984 i mål 9017/80 McGoff mot Sverige. 463 Hans Danelius, ”De mänskliga rättigheterna – räcker 2 kap. RF eller behövs mer?” i SvJT 1987 s. 648-650. 464 Rudolf Engström, ”Religionsfriheten – en helig ko i den svenska debatten?” i SvJT1985 s. 511-512. 465 Lars Andersson, ”Det fria handredskapsfisket och 2 kap. 18 § regeringsformen” i SvJT 1986 s. 601-610. 466 Erik Fribergh, ”Europakonventionens krav på domstolsprövning av förvaltningsbeslut” i SvJT1986 s. 325-337.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=