kapitel 7. uppvaknande och yrvakenhet 791 Vad som är intressant här är att FN-konventionen lyftes in som en relevant del av prövningen. Den dominerande uppfattningen var – enligt Torstein Eckhoff, som kommenterade domen – att icke transformerade eller inkorporerade folkrättsliga regler kunde vara relevanta för tolkningen av norsk rätt men inte utgjorde bindande norska rättsregler.418 Precis som när EKMRtidigt blev relevant i dömandet i Rt. 1961 s. 1350 och 1966 s. 476 (tandläkare I ochII) är det dock svårt att uttala sig om vad resultatet hade blivit om beslutet hade ansetts folkrättsstridigt. Enligt Eckhoff hade det efter hand blivit en utbredd uppfattning att internationella åtaganden till skydd för mänskliga rättigheter och minoritetsrättigheter stod i en särställning, men vad detta exakt innebar var oklart.419 Eckhoff menade att internationella förpliktelser till skydd för mänskliga rättigheter sannolikt skulle ges företräde framför norsk rätt om frågan skulle ställas på sin spets, men i tveksamma fall kunde domstolarna förväntas tolka konventionerna lagkonformt.420 Var gränsen mellan konventionskonform lagtolkning och lagkonform konventionstolkning gick, utvecklade inte Eckhoff. I sina slutanmärkningar framhöll Eckhoff dock att Høyesteretts avgörande inte var oväntat och att domstolen, när det gällde beslut som både regering och storting stod bakom, borde visa ”varsomhet med å desavuere de andre statsmakter”.421 Smith uppfattade å andra sidan domen som en bekräftelse av att folkrätten, vid norska domstolar, hade företräde framför nationell rätt.422 Efter domen uppkom frågan om samernas rättigheter skulle grundlagsfästas, men det förslag som lades fram innehöll en föreskrift om att det skulle åligga statens myndigheter att ”lægge Forholdene til rette” för att samerna skulle kunna utveckla sitt språk, sin kultur och sitt samhällsliv. Formuleringen var hämtad från den år 1954 införda bestämmelsen i 110 § grundlagen om att det åligger statens myndigheter att ”lægge Forholdene til rette” för att varje arbetsduglig människa skall kunna få en utkomst genom till arbete, en bestämmelse som inte kunde ligga till grund för rättsliga krav mot staten. Eivind Smith konstaterade att samerna inte fick några ’rättigheter’ om de inte skrevs på ett sådant sätt att de kunde genomdrivas mot staten genom domstolsprövning. Detta skulle i sin tur vara ett ytterligare steg bort 418 Torstein Eckhoff, ”Alta-dommen” i LoR1982 s. 339-353 på s. 352. 419 Eckhoff hänvisade bl.a. till Rt. 1961 s. 1350 och 1966 s. 476 (tandläkareI ochII) och Wold 1963. 420 Eckhoff 1982 s. 352-353. 421 Eckhoff 1982 s. 353. 422 Smith och Smith 1982 s. 228-229.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=