konstitutionellt kritiskt dömande, volym ii 772 av rättigheter, stod de demokratiska beslutsprocesserna fortfarande öppna.351 Yttrandefriheten, och andra partipolitiskt ”neutrale forfatningsretlige principper”,352 hade enligt Germer en ”fortrinsstilling” i förhållande till domstolsprövningens intensitet men inte på så sätt att ”ytringsfrihed går forud for alt andet”. Denna ’fortrinsstilling’ eller ”dobbeltstandard for domstolenes prøvelsesret”353 behövdes även i dansk rätt, i synnerhet som kritiken mot lagprövningen hade kretsat kring äganderättsskyddet och från den utgångspunkten omfattat all lagprövning. Det hade varit klokt av Højesteret att inte blanda sig i de politiska stridsspörsmålen på 1920-talet. När det gällde de partipolitiskt neutrala principerna fanns däremot ingen anledning för domstolarna att vara återhållsamma.354 Detta hindrade inte att en besvärlig intresseavvägning kunde behöva göras av domstolarna, där intresset av yttrandefrihet vägdes mot de intressen som lagts till grund för begränsningar i densamma. Sådan hade mötts av kritik, bland annat på den grunden att intresseavvägning var en politisk verksamhet och att intresseavvägning i domstol ledde till ett oförutsebart rättsläge. Germer instämde i kritiken, eftersom intresseavvägningen inte gav tillräckligt tydlig ledning för tolkningen av yttrandefrihetsbestämmelsen. En sådan otydlighet kunde hämma det fria meningsutbytet.355 Detsamma gällde principer om att hellre fria än fälla, in dubio pro libertate, som inte heller innehöll någon konkretisering av i vilka fall det skulle frias eller fällas.356 Intresseavvägning kunde emellertid ske på olika sätt. I amerikansk rätt hade en distinktion gjorts mellandefinitional balancing ochad hoc balancing, där den förstnämnda typen av intresseavvägning var inriktad på att definiera principer i dömandet medan den andra var mera inriktad på varje enskilt fall.357 Germer försökte definiera yttrandefrihetens väsensinnehåll på så sätt att det skulle råda en oinskränkt yttrandefrihet om offentliga angelägenheter. Lagar som grep in i detta område borde tolkas inskränkande.358 Max Sørensen sammanfattade i sin recension359 Germers bok som innehållande en uppmaning till domstolarna att ”gå videre end traditionelt i 351 Germer 1973 s. 93-98. 352 Germer 1973 s. 101, se vidare s. 101-106. 353 Germer 1973 s. 98-99, de tre senaste citaten. 354 Germer 1973 s. 98-101. 355 Germer 1973 s. 111-130. 356 Germer 1973 s. 198-200. 357 Germer 1973 s. 130-133. 358 Germer passim, se sammanfattning av slutsatserna på s. 248-249. 359 Max Sørensen, Anm. av Germer 1973, Juristen1973 s. 358-361
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=