konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 98 talet blev den finska rättsvetenskapen allt mer finskspråkig. Bristande språkkunskaper hindrar mig från att försöka behandla Finland på samma sätt som de övriga länderna under den tiden. Då var emellertid rättsläget i Finland sådant att något konstitutionellt kritiskt dömande knappast kunde förekomma, och det material som jag har kunnat ta del av är tillräckligt. Från 1990-talet, när den finska rättsutvecklingen åter blir intressant för ämnet, finns material på svenska och engelska. Isländsk rättsutveckling skulle bidra på ett intressant sätt till jämförelsen, men det material som är möjligt för mig att ta del av är inte tillräckligt och jag har därför avstått från att föra in det i jämförelsen.329 En undersökning ur ett oavhängighetsperspektiv av domarnas attityder till konstitutionella frågor har en naturlig utgångspunkt i grundlagarna och omständigheterna kring deras tillkomst. Detta material ger dock inte konkreta svar på frågorna. Vid sökningen efter material har jag koncentrerat mig på rättspraxis. Relevant rättspraxis har jag sökt efter främst genom rättsfallssamlingarnas systematiska register, genom databassökningar med hjälp av sökord och beteckningar på ledande rättsfall som nämnts i senare rättsfall, samt genom omnämnanden i litteraturen. Litteraturen – inte minst de inlägg i aktuella frågor som förekommit i tidskrifterna – har inte bara påvisat relevanta rättsfall utan också kunnat utnyttjas som ett komplement till den bild av domarattityden som rättsfallen ger. Det som framgår av rättsfallen om domarnas attityd kompletteras alltså av litteraturens syn på vilken attityd domarna har och bör ha. I mina sökningar i rättsfallssamlingars systematiska register, databaser och innehållsförteckningar till juridiska tidskrifter har jag försökt få fram ett så fullständigt underlag för framställningen sommöjligt. Frågan om domares attityd till konstitutionellt dömande är dock inte sådan att alla relevanta mål och artiklar finns samlade under någon viss rubrik. Även om avgöranden och artiklar sorterade under rubriker som grundlagen eller statsförfattningsrätten är en god början, finns relevanta rättsfall och artiklar under andra rubriker, något man kan märka vid en jämförelse med det ma329 Se Ólafur Jóhannesson, ”Nogle ord om den stilling, islandsk ret tager til spörgsmålet om gyldigheden af forfatningsstgridige love” i Úlfljótur 1953, 2 tbl., s. 3-16, Páll S. Pálsson i Förhandlingarna vid det 24 nordiska juristmötet i Stockholm 1966, bilaga 9, s. 1-11, och Helgadóttir 2006. Avgränsningar avseende material och syfte
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=