konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 96 terar en rättvis rättegång kan till exempel ha en smal materiell normprövningsmarginal (det är en regel där domstolarna inte överlämnar ett omfattande utrymme för skönsmässig bedömning till lagstiftaren) och samtidigt en bred eller smal formell normprövningsmarginal (beroende på om domstolarna tillämpar en oskriven princip eller en tydlig grundlagsbestämmelse). Regler som garanterar skyddet för äganderätten kan till exempel ha en bred materiell normprövningsmarginal (det är en regel som domstolarna låter lagstiftaren tolka utifrån politiska överväganden) och samtidigt en bred eller smal formell normprövningsmarginal (beroende på om domstolarna tillämpar en svårtolkad regel i EKMReller en tydlig grundlagsbestämmelse). Den formella marginalen hänför sig till på vilkanivåer i en normhierarki reglerna befinner sig, medan denmateriella hänför sig till vad de olika reglerna handlar om. Något sommåste nämnas särskilt är hur precist eller vagt de olika reglerna är formulerade. Ofta är det fri- och rättighetsregler somär vagt formulerade, och frågan är då i vilka fall domstolarna låter lagstiftarens tolkning få genomslag och i vilka fall domstolarna gör sin tolkning på egen hand. Detta är närmast knutet till de materiellt definierade normprövningsmarginalerna, om rättighetens ämne styr skillnaden, men det kan också vara knutet till de formellt definierade marginalerna, om alla regler på en viss nivå behandlas på samma sätt. En särskild variant är vad Henrik Zahle har kallat aspektkontroll,327 vilket avser fall där grundlagen har identifierat en särskild aspekt som lagstiftaren skall göra en bedömning utifrån. Ett bra exempel är 73 § i den danska grundlagen, som säger att ingen kan tvingas avstå från sin egendom, ”uden hvor almenvellet kræver det”. Domstolarna kan i sådana fall vara begränsade till att bedöma omlagstiftaren har värderat rätt aspekt (’almenvellet’) men intehur den har gjort sin värdering; i den frågan har lagstiftaren en frihet att göra en skönsmässig bedömning. Väsentligt är också om det finns uttryckligt angivna undantag, exempelvis kan rätten till respekt för privat- och familjelivet, yttrandefriheten och föreningsfriheten enligt art. 8, 10 och 11 EKMRinskränkas utifrån vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Frågan är då om domarna låter lagstiftarens tolkning få genomslag eller gör sin tolkning på egen hand, och om det varierar med typen av rättighet. Den materiellt differentierade normprövningsmarginalen har att göra med att domstolarna kan tänkas välja ut vissa typer av rättigheter – oberoende av på vilken nivå de är placerade och hur klart de är formulerade – och 327 Begreppet kommer från Zahle 1986 bd 4 s. 110-111.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=