RB 71 vol1

konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 90 omfattar kompetensprövningen också frågan om en av de andra statsmakterna agerar utanför sin behörighet, till exempel genom att meddela föreskrifter som saknar stöd (’hjemmel’) i grundlagen eller genom att utöva påtryckningar på domarna. Kritisk granskning av sådant har dock inte brukat inrymmas under begreppet kompetensprövning. Även kompetensprövningen ingår i den negativa sidan av konstitutionellt kritiskt dömande. I ett sista skede infördes också grundlagsenliga begränsningar i såväl kungens som riksdagens lagstiftningsmakt. Härigenom skyddades inte bara medborgargruppen som helhet gentemot härskaren utan också minoriteter och individer.302 Materiell prövning avser om en bestämmelses innehåll överensstämmer med ”innehållet i ett stadgande av högre rättslig valör”,303 till exempel om en förordning om tjänstemännens ställning överensstämmer med grundlagens bestämmelser därom.Westerståhl relaterade skillnaden mellan materiell prövning och kompetensprövning till huruvida grundlagen ger materiella bestämmelser i ett ämne eller ger en normgivningkompetens.304 Det finns ett starkt samband mellan argumenten för materiell normprövning och sättet att se på grundlagen som en överordnad normtyp och domaren som jämställd med övriga statsmakter, men sambandet är inte alldeles nödvändigt. Det första argumentet förutsätter inte att lagtyperna är hierarkiskt ordnade men kan indirekt få den verkan. Enligt detta argument är grundlagen positiv rätt som ska tillämpas av domstolarna, även om den är sidoordnad i förhållande till vanlig lag.305 När det förekommer motstridigheter mellan grundlag och lag tillåts grundlagen få genomslag, genom att grundlagen anses ha en högre kvalitet, till exempel en högre grad av genomtänkthet än lagen, eller genom användande av grundläggande tolkningsprinciper som att lagstiftaren inte kan antas ha velat förändra medborgarnas rättsställning med tillbakaverkande kraft utan att tydligt ange detta i lagen, ett slags in slutet men skulle ha lagstiftat i grundlagsordning; se t.ex. Carl Georg Holck, Den danske Statsforfatningsret, udgivet efter Forfatterens Død ved C. Goos og J. Nellemann, bd 2, 5 avd., Köpenhamn 1869 (cit 1869:2), s. 234-235, eller Johannes Nellemann, Civilprocessens almindelige Deel, 1 uppl., Kjøbenhavn 1868, s. 108 eller 2 uppl, 1877 s. 111, ganska utförlig diskussion av Castberg 1930 s. 318-319. 302 Jfr Zahle 1997 bd 3 s. 19-22 eller 2003 bd 3 s. 19-22 angående olika modeller härav. 303 Westerståhl 1941 s. 120. 304 Westerståhl 1941 s. 120. 305 Jfr t.ex. Loughlin 2003 s. 47. Materiell normprövning

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=