RB 71 vol1

konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 88 Som ett alternativ har lanserats termennormprövning.291 Med det begreppet omfattas förordningars förhållande till lag och grundlag och lagars förhållande till grundlag. Även en större vidd av fall där olika normer prövas mot varandra, såsom de nationella normnivåernas förhållande till EU-rätt ochEKMRkan inbegripas däri.292 En invändning som kan riktas mot det begreppet är att det finns normer av flera andra slag än de som brukar omfattas av lagprövningen, såsom naturrättsliga eller etiska normer eller allmänna rättsprinciper.293 Det har under perioden från och med tidigt 1800-tal till och med 1945 rått ganska stor enighet om att den typen av normer ligger utanför lagprövningen, men detta har särskilt vid bearbetningen av erfarenheterna av andra världskriget inte längre ansetts självklart. En annan variant är normkontroll, som har en bakgrund i tyskans Normenkontrolle.294 Jag anser emellertid att -prövning är ett lämpligt slutled eftersom det är fråga om en bedömning som görs av en domstol när den prövar rättsfrågorna i ett mål. Slutledet -kontroll antyder att även förhandskontroll inkluderas. Jag kommer i det följande att använda begreppenlagprövning och normprövning med samma innebörd, och jag kommer inte sällan ansluta mig till de begrepp som använts av de aktörer som jag tar upp. Begreppet grundlagskonform tolkning av lag eller andra föreskrifter kan någon gång ersättas av enbart lagtolkning. Konstitutionellt kritiskt dömande är mitt samlingsnamn på dessa företeelser. Däri inbegrips också den negativa sidan av det konstitutionellt kritiska dömandet, nämligen domarens motstånd mot påtryckningar eller normgivning utanför behörighet. Med början under 1100-talet gjordes en distinktion mellan begreppen krona och kung, vilket kom att ligga till grund för den senare distinktionen mellan staten som sådan och den som har rätt att besluta på statens vägnar. I och med skiljelinjen mellan krona och kung kunde det diskuteras när kungen agerade som härskare, på kronans vägnar, och när han agerade i sin privata kapacitet, till exempel som jordägare. För att kungen skulle anses ha agerat på kronans vägnar infördes genomMagna Charta år 1215 vissa formkrav, såsom att kungen måste agera i rådet eller i parlamentet.295 Något motsvaran291 Se Håkan Strömberg, ”Normprövning i nyare rättspraxis” i FT1988 s. 121-143, ssk. s. 121. 292 Jfr SOU2007:85 s. 13-14. 293 Jfr Veloz Roca s. 12. 294 Jfr till detta begrepps historia Herrmann 2001 s. 15 not 5. Jfr Åhman 2011 s. 21. 295 Loughlin 2003 s. 20-21, 79-80. Formell normprövning

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=