kapitel 1. inledning 87 ning och materiell normprövning.287 De argument som diskuteras här är just de som har med de nyss nämnda grundförutsättningarna att göra och som dessutom kan sättas i samband med domarnas attityder och andra aktörers sätt att se på domarnas attityder. Argumenten för eller emot ett konstitutionellt kritiskt dömande är alltså här direkt relaterade till domarens syn på sin egen placering i förhållande till de andra statsmakterna och domarens syn på vilka normtyper hon eller han får beakta. Däremot inkluderas inte argument i en vidare mening som till exempel praktiska överväganden, politiska ställningstaganden etc. I norsk och dansk rätt kallas domstols prövning av föreskrifters grundlagsenlighet helt enkelt prøvelsesretten overfor lover respektiveanordninger. I Sverige har begreppsbildningen växlat mera. Det klassiska begreppet är lagprövning, eller ”domstols judiciella lagprövningsrätt”.288 Begreppet lagprövning omfattar inte bara, som man skulle kunna tro, prövningen av egentliga lagars grundlagsenlighet. Också de föreskrifter Kungl. Maj:t ensam kunde meddela, som så småningom kom att mestadels utfärdas under namnet förordning, var en typ av lagstiftning; jämför 89 § 1809 års regeringsform. Ännu enligt 1974 års regeringsform har regeringen en direkt på grundlagen grundad lagstiftningsmakt vid sidan av den föreskriftsmakt som kan delegeras till regeringen genom lag. Båda dessa typer av föreskrifter, som utfärdas av regeringen, kallas normalt förordning. Eftersom ordet lag inte bara kan uppfattas som att det omfattar dessa båda typer av föreskrifter utan som att det står i motsatsställning till förordning, blir lagprövning numera missvisande. Varianten lagprövningsrätt, som flitigt förekommit, är missvisande då domstolarnas möjlighet att utföra lagprövning bättre kunde uttryckas som en kompetens. Med lagprövning liktydiga begrepp är författningsprövning289 och föreskriftsprövning;290 bildandet av de orden får antas vara en följd av att ordet förordning kommit att avse Kungl. Maj:ts lagstiftning och att begreppet lagprövning då ansetts för snävt. 287 Westerståhl 1941 s. 120. Se till kompetensprövning även Rafael Erich, ”Kompetensfördelning, kompetensprövning och kompetenskontroll enligt Finlands författningsrätt” i FiJFT 1924, s. 72-157, ssk. s. 146. 288 SOU1941:20 s. 16. 289 Se NJA1961 s. 253 på s. 270-271, ”författningsprövningsrätt”. 290 Se Veloz Roca 1999 s. 12-13. Lagprövning, författningsprövning, föreskriftsprövning, normprövning? Något om ordval
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=