konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 84 gick före lag om man måste välja. Den tredje kategorin var ”direkt tillämpbarhet av grundlagsnormer”.278 Den innebar att grundlagsregler och andra lagregler ansågs vara på samma nivå, varvidlex superior-principen inte kunde tillämpas men väl lex posterior- ochlex specialis-principerna samt argumenten att lagstiftaren inte kunde antas ha velat inskränka grundlagsnormernas räckvidd och att fri- och rättigheterna i grundlagen innehöll samhällets grundvärderingar.279 De sistnämnda argumenten förutsätter alltså inte att grundlagen är hierarkiskt överordnad men kan, sedan de har använts i praxis, leda till att den anses vara det. Att grundlagskonform tolkningkanvara, och ofta är, ett utflöde av lex superior-principen,280 innebär inte att den måste uppfattas så; den är intressant att diskutera inte minst när lag och grundlag uppfattas som sidoordnade. Den grundlagskonforma tolkningen som en annan form av konstitutionellt kritiskt dömande, alternativ till lagprövningen, har diskuterats närmare av några författare. Några exempel ur tysk doktrin skall nämnas här. Under rubrikenDie Verfassungsorientierung der Gesetzesauslegung analyserade jur. dr Joachim Burmeister år 1966 denna typ av lagtolkning.281 Enligt honom gick den utöver övriga typer av tolkning som hade som syfte att förstå lagens mening; i stället syftade den till att en föreskrift, som enligt vanliga tolkningsprinciper inte skulle kunna upprätthållas, nu skulle kunna det sedan den tolkats så att den stämde med högre rätt.282 Han såg här ett utflöde av en mer omfattande princip, som han kallade vertikale Normendurchdringung,283 som ju i sin tur förutsätter att grundlagen var hierarkiskt överordnad. En uppmaning till försiktighet vid utövningen av den grundlagskonforma lagtolkningen kommed en skrift av professorn och domaren Karl August Bettermann,284 som ansåg att lagtolkningen borde hållas åtskild från lagprövningen och att grundlagskonform tolkning bara var en förtäckt form av lagprövning. Senast har Clemens Höpfner tagit ett steg vidare och satt koherensen i det diversifierade rättssystemet i fokus med avhandlingen Die systemkonforme Auslegung285 – det är inte längre bara fråga om grundlagskonform lagtolkning, 278 Scheinin i Förhandlingarna … 1987del II s. 693. 279 Scheinin i Förhandlingarna … 1987del II s. 692-693 280 Olsen 2005 s. 66-75. 281 Joachim Burmeister, Die Verfassungsorientierung der Gesetzesauslegung. Verfassungskonforme Auslegung oder vertikale Normendurchdringung?, Berlin 1966. 282 Burmeister 1966 ssk. s. 9. 283 Burmeister 1966 s. 26-50. 284 Karl August Bettermann, Die Verfassungskonforme Auslegung. Grenzen und Gefahren, Heidelberg 1986.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=