kapitel 1. inledning 83 tioner, ett för starkt ordval att diskutera frågan i termer av ’konflikt’ eller ’desavouering’. Å andra sidan kan det vara ett för starkt ordval att tala om ’samarbete’272 eller ’dialog’.273 Vad det ofta är fråga om är att lagstiftaren har gjort en bedömning av en lags grundlagsenlighet och att domstolarna gör en annan, kanske föranledda av att lagens praktiska effekter blir så mycket tydligare i ett konkret fall. Hit hör också sättet att tolka lag så att den stämmer med grundlag eller EKMR, och att tolka grundlag och EKMRså att de tillsammans definierar rättighetsskyddet. Detta gäller särskilt fall där fri- och rättighetsskyddet enligt EKMRutvecklas och påverkar förståelsen av redan gällande lag. Det som står i fokus är snarast att lagstiftare och domstolar har olika uppgifter och fullgör dessa. Här kan anknytas till hur Lord Wright avdramatiserade den hotande konflikten mellan positiv rätt och naturrätt och uttalade att de gick hand i hand.274 Konflikten blir på så sätt till en oklar rättsfråga som kan klarläggas med hjälp av rättsliga principer. Detsamma gäller den tyska författningsdomstolens förbehåll i Solangeavgörandena, vars tankegång också har kommit till uttryck i det danska rättsfallet om Maastricht-avtalet UfR1998 s. 800 och i 10 kap. 6 § i den svenska regeringsformen enligt 2010 års lydelse.275 Här uppkommer frågan i vilken mån nationella domstolar skyddar nationella och transnationella fri- och rättigheter mot lagstiftaren respektive skyddar den nationella suveräniteten mot internationella rättsordningars inflytande.276 Den grundlagskonforma och konventionskonforma lagtolkningen blir här relevant. Martin Scheinin delade år 1987 in frågorna om tolkning och lagprövning i tre kategorier: Den första var den grundlagskonforma eller till och med grundlagsvänliga tolkningen,277 som fungerade så länge man inte måste välja mellan normerna. Den andra var lagprövningen, där grundlag 272 Jfr Olsen 2005 s. 588. 273 Jfr Luc Tremblay, ”Legitimacy of Judicial Review: The Limits of Dialogue between Courts and Legislatures” i International Journal of Constitutional Law, vol. 3, 2005, s. 617-48. 274 Wright 1947 s. 804. 275 Se Thomas Bull och Fredrik Sterzel, Regeringsformen. En kommentar, Stockholm 2010, s. 253; annan uppfattning Åhman 2011 s. 22 och 214. Se vidare Giuseppe Martinico, ”Judging in theMultilevel Legal Order: Exploring the Techniques of ’Hidden Dialogue’” i King’s Law Journal, vol. 21, 2010, s. 257-281. 276 Jfr Giuseppe Martinico, ”The National Judicial Treatment of European Laws: Are National Judges Extending Primacy and Direct Effect to the ECHR?” i Sant’Anna Legal Studies Research Paper, 5/2011. 277 Jfr Mikael Hidén i Förhandlingarna vid det 31 nordiska juristmötet i Helsingfors 1987 del II s. 661.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=