kapitel 1. inledning 73 bevarade minnet av det förflutna och tillät det att bli ihågkommet, och som samtidigt etablerade en ny epok med nya förhållningssätt och nya minnen.213 Denna typ av identitetsmarkörer är alltså inte bara ett sätt att göra historiska periodiseringar, utan minnesplatserna har i större eller mindre grad påverkat aktörernas handlingssätt. Detta insågs bland annat av den danske domaren dr jur. Carl Ussing, som år 1899 tog upp frågan hur domarnas oavhängighet från övriga statsmakter kunde och borde förankras i konstitutionell sedvana och i det allmänna rättsmedvetandet. Symbolerna för oberoendet var viktiga för dess verkliga genomslag: Syftet med oavhängigheten var att domstolarna skulle utgöra en barriär mot att den lagstiftande och den verkställande makten överskred sina befogenheter.215 Uttalandet har därför relevans för en viss rättstillämpningsfråga, nämligen hur domaren skall förfara när olika rättsliga regler – till exempel i grundlag och vanlig lag – är helt eller delvis oförenliga. Hur oavhängig är domaren i en sådan situation gentemot övriga statsmakter? Med den norske professorn Eivind Smiths ord: Hierarkiskt ordnade normtyper innebär att grundlagen är överordnad lag, och det kan också finnas lägre normtyper än lag. Av väsentlig betydelse är grundlagens tillkomstsätt. I amerikansk 1800-talsteori ansågs statsmakten bildad – och begränsad – genom grundlagens antagande, men i tysk teori vid 213 Jean Carbonnier, ”The French Civil Code” i Pierre Nora (red.), Rethinking France. Les lieux de mémoire. Vol. 1. The state, Chicago 2001, s. 335-360, ssk. s. 337. 214 Ussing 1899 s. 326. 215 Ussing 1899 s. 325-339. 216 E. Smith 1993 s. 187. Min kursivering. ”Mængden vil have ydre Tegn, den vil se Uafhængigheden, førend de tror på den, og Mængden har Ret, thi den ydre Uafhængighed virker ikke blot udad, suggestivt på Mængden, men også indad, suggestivt på Dommeren.”214 ”I saker om forholdet mellom grundlov og lov kan domstolen gjøre mer eller mindre aktivt bruk av de anledninger til å gripe inn som måtte by seg. Derfor kan vi ikke se bort fra at også endringer i dommerens syn på sin egen plass i det konstitusjonelle bildet og i deres holdning til statsinngrep kan bidra til å forklare utviklingen av prøvingsretten i praksis.”216 Det konstitutionellt kritiska dömandets grundförutsättningar Hierarkiskt ordnade normtyper, sidoordnade statsmakter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=