konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 72 Sousa Santos har diskuterat rättskulturen utifrån metaforen rättens kartor. Väsentliga rättsliga förändringar kan knytas till tidpunkter och platser eller institutioner, och vissa händelser har fått en betydelse utöver sin ursprungliga innebörd. Som exempel kan nämnas rättsfallet Marbury v. Madison år 1803, den tyska författningsdomstolens Solange-avgöranden, de sydafrikanska domstolarnas försök att stoppa införandet av Apartheid-politiken.210 Hit kan också höra grundlagarnas antagande år 1809, 1814 och 1849.211 Inte minst en faktisk handling, som Høyesterettsdomarnas nedläggande av sina ämbeten år 1940, eller en litterär gestaltning av ett händelseförlopp, som Runebergs Landshövdingen i Fänrik Ståls sägner, hör hit. Denna typ av händelser fungerar som identitetsmarkörer för en hel tidsperiod och för de tänkesätt och attityder som förekommer därunder. Det är fråga om ’platser’ där minnena förtätats och kristalliserats och som kommit att tjäna som symboler, samtidigt som de egentliga minnena av själva händelsen suddats ut. Den franske historikern Pierre Nora har i detta sammanhang använt begreppet lieux de mémoire. När de egentliga minnena av en händelse försvinner inleds historieskrivningen, och jämförelser av olika tiders olika sätt att historiskt beskriva samma händelse visar att vissa händelser börjar leva sitt eget liv; de blir metaforer för en viss tidsperiod eller symboler för övergången från en tid till en annan. Enlieu de mémoire är således en plats – i fysisk eller metaforisk mening; monument och jubileer men också gamla konstitutioner och fredstraktater – som lyfts fram ur historien i syfte att ett minne skall leva vidare.212 Ett exempel är Code Civil, som 209 Paavo Kastari i Förhandlingarna vid det 24 nordiska juristmötet 1966, Stockholm 1967, s. 252. 210 Se till Marbury v. Madison strax nedan, Solange-avgörandena inledningarna till kap. 7 och 8 och de sydafrikanska avgörandena kap. 6 avsnitt 4. 211 Jfr Eivind Smith, Konstitusjonelt demokrati, Bergen 2010, s. 68-69. 212 Pierre Nora, “Between Memory and History: Les Lieux de Mémoire” i Representations, vol. 26, 1989, s. 7-24. ”Mot bakgrunden av den nära befryndade och likartade rätts- och samhällsordningen i de fem skandinaviska länderna är deras olika inställning till lagprövningsrätten ett exempel på hur segt rättsnormerna – även oskrivna och kanske särskilt just oskrivna – är förbundna med sociologiska faktorer och framför allt med starkt upplevda skeenden i nationens förflutna.” paavo kastari209 Rättskulturens och domarkulturens minnesplatser (lieux de mémoire)
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=