RB 71 vol1

konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 68 synpunkt: Labourpartiet såg gärna återhållsamhet från domarnas sida eftersom de var konservativa, och det konservativa partiet såg gärna samma återhållsamhet eftersom partiet slog vakt om den traditionella common law, om den parlamentariska suveräniteten och om det restriktiva lagtolkningssättet. Ett friare förhållningssätt från domarnas sida utvecklades först med början under 1960-talet och befästes under 1980-talet.188 Också i Frankrike har ett friare förhållningssätt från domarnas sida gentemot rätten utvecklats med början på 1970-talet, efter hand mer och mer genom inverkan från Europadomstolens dömande.189 I USAhar judicial restraint först diskuterats år 1893 avJames Bradley Thayer, som ville att domstolarna skulle ge lagstiftaren en ”wide margin of consideration”190 och ingripa bara mot klara misstag. En annan motsättning, som har kopplingar till skillnaden mellan återhållsamhet och aktivism, är motsättningen mellan en tolkning av en konstitution enligt original intent och en tolkning baserad på förändringarna över tid av de grundläggande värdena.191 En extensiv tolkning av grundlagen har, särskilt i den amerikanska debatten, ansetts ge upphov till fler fall av tänkbart grundlagsstridiga lagar, medan en restriktiv tolkning av grundlagen ger upphov till färre sådana fall. Den restriktiva tolkningen kan antingen beskrivas som att den följer grundlagsstiftarnas intentioner, original intent, eller att den nära ansluter till grundlagens ordalag snarare än de mera svårdefinierade intentionerna. Christopher Wolfe – som är förhållandevis skeptisk till lagprövningen och framför allt mot en extensiv tolkning av grundlagen – har tagit visst avstånd frånoriginal intent-tanken, eftersom det för honom inte är grundlagsstiftarnas intention som är det viktiga, men han vill inte heller ha några extensiva tolkningar. Han har hänfört sig till textens ’verkliga mening’ som det väsentliga.192 Robert McCloskey, som är mer positiv till lagprövningen, har gjort en annan uppdelning: i tre steg kan domare etablera sin oavhängighet, sin lagprövningsrätt (”judicial review”) och sin rätt att slutligt tolka grundlagens innebörd (”judicial sovereignty”).193 När det gäller grundlagstolkningen kan noteras att minst antal fall av lagprövning uppkommer om grundlagen tolkas fritt i takt med samhällsutvecklingen, i extremfallet i konformitet med de lagar som stiftas, eller om den 188 Stevens 2002 s. 30-67, 146-148. 189 Lasser 2009, ssk. s. 64-65. 190 James B. Thayer, ”TheOrigin and Scope of the American Doctrine of Constitutional Law” i Harvard Law Reviewvol. 7, 1893, s. 129-156 på s. 135. Jfr Nergelius 1996 s. 115-120. 191 Caenegem 2002 s. 54-72. 192 Wolfe 1994 s. 379-381. 193 McCloskey 2010 s. 18-19.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=