kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 659 grundlag utan också mot internationella konventioner och rättfärdighetsprinciper, förväntades ett mer djupgående ansvarstagande från norska domare än från deras kolleger i de andra länderna. I Danmark hade stora lagprövningsdebatter förts i anslutning till grundlagsreformen på 1950-talet. Samma decennium satte debatten mellan Petrén och Undén igång. Den följdes av debatten mellan Petrén och Jägerskiöld under 1960-talet, då den svenska grundlagsreformen började förberedas. I Norge var det under 1960-talet som debatten mellan Seip, Andenæs och Castberg fördes. I alla tre länderna, men mest i Norge, användes historiska argument. Skall man något bedöma styrkeförhållandena i debatterna är det mera användbart att jämföra debattörernas inriktning med rättspraxis och andra uttalanden. På så sätt kan man konstatera att Andenæs, Petrén och Poul Andersen hade en mer välgrundad uppfattning om rättslägets verkliga innebörd än Seip, Undén och Ross, hur dominerande de än var i andra avseenden.789 Även om Andenæs, Petrén och Poul Andersen kanske utgick från att lagprövningen var mer omfattande än domarna verkligen kunde förväntas göra bruk av, hade de en mer verklighetsförankrad bild av lagprövningens existens och plats i det konstitutionella systemet. Det motstånd Seip, Undén och Ross bidrog med hade på samma gång en legitimitet på så sätt att det var majoritetsstyret som låg till grund för deras ställningstagande. Som redan angivits inledningsvis ledde andra världskrigets erfarenheter till att EKMRoch andra rättighetsdokument antogs. Naturrättsrenässansens idéer manifesterades således vid bestämda tider och platser i dokument, som har fått allt större betydelse. Det hindrade inte att naturrättsrenässansen som sådan levde vidare och i Norge kunde manifesteras i en diskussion år 1962 om domarens lojalitet mot lagen, skydd av lagen och ifrågasättande av orättfärdig lag. Vid den tidpunkten diskuterades också domstolarnas rättighetsskydd på ett internationellt plan, inte minst mot bakgrund av de sydafrikanska domstolarnas motståndsförsök, som uppmärksammades i Danmark. Det är vanligare att konstatera att bearbetningen av erfarenheterna efter 789 Jfr t.ex. Olsson 1994:2 s. 453: ”Den sundberg-petrénska uppfattningen torde bäst ha motsvarat de verkliga förhållandena.” 5. Sammanfattande slutsatser Minnesplatser? Från guldår till blyår
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=