konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 658 En av de sex domare somvarken ville ge ersättning för handskrifterna eller kapitalet, Jørgen Trolle, kommenterade domen.786 Han framhöll att den isländska stiftelsen visserligen var en ny stiftelse men med samma syfte som den tidigare och att det rådde speciella förhållanden eftersomhela frågan var ett led i uppdelningen mellan Danmark och Island av den tidigare gemensamma staten. Han framhöll också dess långvariga starka koppling till staten. Däremot berörde han inte närmare det förhållandet att lags grundlagsstridighet hade lett till ersättningsskyldighet för staten. Senare har emellertid detta uppmärksammats. Enligt Jensen är domen ”skelsættende som det første eksempel på, at en dansk domstol har erklæret en påstået følge af en gennemført lovgivning grundlovsstridig”.787 En av de få uppdateringar som gjordes av Ole Espersen i 1980 års upplaga av Ross’ Dansk statsforfatningsret var att det nu fanns ett enda fall där Højesteret hade åsidosatt en bestämmelse i en lag såsom ”grundlovsumedholdelig”.788 I föregående sammanfattande analyser har noterats dels att det finns en länk från 1930- till 50-talen när det gäller norsk, dansk och svensk lagprövning i form av en erkänt existerande lagprövning med så bred marginal att den knappast kunde få praktisk effekt. Den saknade pusselbiten, prövning av svensk samfällt stiftad lag, påträffades i NJA1964 s. 471 (butiksstängning) och dess apparition överraskade inte. Strövis skedde åsidosättanden i form av avvärjning av retroaktivitet eller tillämpning av lag mot ersättning, som i Rt. 1952 s. 932 (lön under suspension), NJA1954 s. 532I-II(civila avlöningsreglementet II) och UfR1971 s. 299 (Den arnamagnæanske stiftelse II). Ännu hade inte lagprövningen någon stor praktisk betydelse, men en grund lades för framtiden. I den delen kan man påminna om det norska engagemanget för internationell rätt och mänskliga rättigheter, vilket var svagare i de andra ländernamed Danmark och Sverige på en mellanposition och Finland på andra ytterkanten. Sammanfattningsvis kan, när det gäller lagprövningen, 1960-talet läggas till tendensen runt år 1930 och på 1950-talet. När det gäller det konstitutionellt kritiska dömandet i vidare mening, det vill säga omfattande inte bara prövning av lagar och andra föreskrifter mot 786 Jørgen Trolle, kommentar till UfR1971 s. 299, i UfRB 1971 s. 253-256. 787 Jensen 1999 s. 241. 788 Ross 1980 s. 186. Sammanfattande slutsatser: Begränsad lagprövning med historisk legitimitet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=