konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 654 774 Trolle 1967 s. 83. Jfr Jensen 1999 s. 241, som inte är lika precis. 775 Trolle 1967 s. 84. 776 Se härtill Zahle 1986 bd 4 s. 110-111. 777 Trolle 1967 s. 86. 778 Trolle 1967 s. 86. Lagstiftaren hade beaktat att lagen kunde uppfattas som en expropriationslag och hade agerat därefter. Det saknades grund för antagandet att lagen inte stiftats av hänsyn till ’almenvellet’. Bristen på ersättningsbestämmelse i lagen gjorde den inte ogiltig, och ersättning hade visserligen inte yrkats, men Højesteret anmärkte ändå att stiftelsen inte hade lidit någon ersättningsgill förlust. Stiftelsens talan ogillades. Fem domare ansåg i likhet med landsretten att 73 § grundlagen inte var tillämplig i målet. Fallet visar att Højesteret prövade om lagen stämde med förutsättningarna i 73 § grundlagen. Fallet klargör däremot inte hur bred normprövningsmarginalen var. Var lagstiftarens skön beträffande ’almenvellet’ avgörande, och i vilken utsträckning kunde domstolarna överpröva detta? Jørgen Trolle kommenterade frågan om överprövningen av ’almenvellet’ med en hänvisning till UfR1921 s. 168 (grundbyrder). I det fallet hade Højesteret funnit att en lag stämde med vad ’almenvellet’ krävde, vilket gick längre änUfR1913 s. 457 (Esbjergs hamn), där Højesteret hade förklarat sig inte kunna pröva om lagen var förenlig med ’almenvellet’ eller inte. Trolles slutsats var att dessa fall tillsammans med 1967 års fall innebar, att domstolarna inte skulle ”prøve lovgivningsmagtens skøn over hensynet til almenvellet, men alene om lovgivningsmagten har skønnet udfra hensyn til almenvellet”.774 Endast om lagstiftaren inte hade beaktat allmänintresset utan andra, ovidkommande, intressen kunde domstolarna gripa in, liksom om det fanns ett missförhållande mellan ingreppet och ”størrelsesordenen af det interesse”775 som skulle tillgodoses. Detta är, med Henrik Zahles ordval, ett exempel på ’aspektkontroll’.776 När det gällde ersättningsfrågan kan det vara närliggande att jämföra med den norska rättsfiguren tillämpning av grundlagsstridig lag mot ersättning. När det nu ansågs vara expropriation hade stiftelsen rätt till ersättning, men stiftelsen hade förklarat att den avsåg att föra en ersättningstalan i en senare process.777 Trolle framhöll att Højesterets uttalande om att ersättning inte kunde bli aktuell var ”ikke præjudicerende”.778
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=