konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 652 i 73 § grundlagen inte skulle omfatta ett beslut om ändring i stiftelsestatuterna eftersom stiftelsens rätt till handskrifterna inte utgjorde ’ejendomsret’, en fråga som var av intresse för alla stiftelser. Andersen menade att det ”vilde vække nogen Bestyrtelse, hvis man begyndte at praktisere denneOpfattelse”.768 Den skulle innebära att staten utan ersättning kunde ta hand om alla stiftelsers egendom, och även kommuners eftersom de i likhet med stiftelser som juridisk person administrerade egendomar med andra personer som intressenter. Dessutom skulle stiftelsers tillhörigheter inte skyddas mot förmögenhetsbrott. Enligt Andersen kunde handskrifterna tas från stiftelsen genom lag med åberopande av ’almenvellet’, men det skulle samtidigt inte bli fråga om ersättning eftersom handskrifterna inte hade något marknadsvärde för stiftelsen.769 Ross genmälde att frågan under de senaste åren ändrat karaktär, för år 1961 hade tanken uppkommit att stiftelsens rätt till handskrifterna kunde bibehållas men stiftelsen delas i en dansk och en isländsk avdelning. Den isländska avdelningen skulle ha hand om handskrifterna. En lag med det innehållet skulle enligt Ross inte kunna betraktas som en expropriationslag. Den Arnamagnæanske Stiftelse var så speciell att slutsatser om dess äganderätt till handskrifter inte kunde föras över på andra typer av stiftelser.770 Mot detta anförde Andersen att delningen av stiftelsen i två avdelningar var ett kamouflage; det var egentligen fråga om delning av stiftelsen i två stiftelser. Överföring av handskrifterna från den ena till den andra stiftelsen kunde då bara ske genom expropriation.771 Den 16 maj 1965 utfärdades en lag om ändring i fundatsen för ArneMagnussons legat. Den innebar att stiftelsen skulle delas i två avdelningar på så sätt att de handskrifter och arkivalier som ansågs tillhöra det isländska kulturarvet fördes över till Islands universitet för att förvaras och förvaltas där i enlighet med fundatsens regler. Representanter för Köpenhamns och Islands universitet skulle göra en fördelning av arkivalierna, vilken sedan skulle bekräftas av statsministern efter hörande av den danska och isländska undervisningsministern. Statsministern skulle också besluta om överföring av en passande del av legatets kapital till Islands universitet att förvaltas enligt 768 Andersen 1961 s. 150. 769 Andersen 1961 s. 149-151. Se också Ross 1961. 770 Ross 1961 s. 172-173. 771 Poul Andersen, ”Håndskrifterne og grundloven” i Juristen1961 s. 197-198. Lagens grundlagsenlighet prövad av Højesteret
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=