konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 644 Varför hade då Jägerskiöld dragit felaktiga slutsatser? Det berodde enligt Petrén på att han hade ”tillämpat en statsvetenskaplig metodik”729 och utgått från att domstolarna använt egna rättspolitiska värderingar av samma slag som Jägerskiöld kommit in på i sin artikel. Enligt Petrén torde inte domstolarna arbeta på det sättet; de torde knappast ha låtit rättspolitiska överväganden påverka ställningstagandena utan ”måste utgå från ett mera allmängiltigt betraktelsesätt”.730 Väsentligt var då legalitetsprincipen, att domstol enligt 47 § regeringsformen skulle döma ”efter lag och laga stadgar”, och att domstolen hade att välja mellan två normer, en högre och en lägre. Även om någon lagprövningsrätt inte fanns år 1809 borde 47 § numera, med stöd av resonemanget från lagutskottet vid 1828-30 års riksdag, uppfattas som att högre norm skulle tillämpas före lägre. Man kunde då inte komma ifrån en materiell lagprövning. Utgångspunkten var emellertid inte rättspolitiska överväganden utan ett ”mera tekniskt betraktelsesätt”,731 grundat i normkonflikten som sådan och domstolens skyldighet att besvara de invändningar parter gjorde.732 Det var för Petrén, som Uta Bindreiter träffande har formulerat det, ”av central betydelse att begreppet ’lagprövning’ framstår i ett avdramatiserat och så att säga ’icke-rättspolitiskt-laddat’ skick”.733 Begreppet kom i detta icke-rättspolitiskt-laddade skick genom att Petrén åberopade en normhierarkisk tankegång, som innebar att grundlagen inte var grundlag om den inte hade företräde framför lag. Och om den hade företräde framför lag, borde domstolarna kunna företa lagprövning. Tankegången ligger i linje med Kelsens Stufenbau.734 Petréns sätt att se på domstolarnas verksamhet kan kanske bäst beskrivas som idealistiskt, men domaridealet är subsumtionsautomaten somanalytiskt objektivt kan slå fast lagars rätta innebörd och därmed deras överensstämmelse eller icke-överensstämmelsemed varandra. Förutsättningarna för detta kunde i och för sig bli bättre, om de kriterier som skulle tillämpas reglerades i lag på det sätt Strömberg föreslagit. Det är emellertid inte alldeles lätt att inse att Petrén skulle tro att det var möjligt för domaren att göra en så renodlad lagprövning som han skisserade. Avpolitiseringen och avdramati729 Petrén 1964 s. 405. 730 Petrén 1964 s. 406. 731 Petrén 1964 s. 407. 732 Petrén 1964 s. 405-407. 733 Bindreiter 2009 s. 32. 734 Bindreiter 2009 s. 32-34 och 44-45.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=