konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 640 medanNJA1934 s. 515 (Lübeckska målet) innebar att administrativa författningar skulle prövas mot grundlagen. NJA1948 s. 188 (apoteksavgift skatt?), 1948 s. 458 (Skånska prästerskapets byggnadskassa), 1951 s. 39 (kvarlåtenskapsskatt) och 1961 s. 253 (valutalagen) samt RÅ1943 ref. 30 (nådåret) kunde tolkas som att den ”lagprövningsrätt, som domstolarna hittills utövat, är sålunda av starkt begränsad innebörd”.707 Jägerskiöld menade att lagprövningen skyddade ”bestående rättigheter, som grundats genom grundlag”708 och hindrade betungande föreskrifter som saknade lagstöd. Han menade att ämbetsmäns oavsättlighet enligt 36 § regeringsformen skulle gå före administrativa föreskrifter av lägre valör och att på samma sätt tjänstemannens på avtal eller utfästelser grundade rättigheter inte ensidigt kunde ändras, vilket framgick av NJA1954 s. 532 (civila avlöningsreglementet II). Grundlagen var emellertid inte ägnad för en mera långtgående materiell prövning, och Jägerskiöld lämnade öppet omen civillag med samma innehåll som de i NJA1954 s. 532 ifrågasatta författningarna hade kunnat upprätthållas mot 36 § regeringsformen.709 Han konstaterade emellertid att svensk domstol inte i något fall hade prövat grundlagsenligheten hos allmän civil- eller kriminallag. Det var oklart hur en domstol skulle hantera ett mål där frågan uppkom. Jägerskiöld var försiktig: Han menade att den nuvarande ståndpunkten i rättspraxis snarast syntes förenlig med den uppfattningen att den materiella prövningsrätten var begränsad till administrativa författningar. De som av befintlig rättspraxis drog slutsatsen att även materiell lagprövning av samfällt stiftade lagar kunde ske, förbisåg ”helt uppenbart den väsentliga skillnad, som föreligger mellan allmän lag och administrativa författningar”.710 Med tanke på den långvariga oklarheten fann Jägerskiöld det märkligt, att frågan lämnats oreglerad i förslaget till regeringsform; särskilt somutredningens slutsats att författnings grundlagsenlighet kunde prövas inte stämde med hans egen beträffande de egentliga lagarna mer restriktiva hållning. Han uppfattade betänkandet som att 707 Jägerskiöld 1964 s. 19. 708 Jägerskiöld 1964 s. 19. 709 Jägerskiöld 1964 s. 19. 710 Jägerskiöld 1964 s. 20. ”man hyser ett stilla hopp om att domstolarna såsom i Danmark och Norge skola tillägga sig en materiell prövningsrätt även med avseende å lag; dessa länders exempel åberopas, samtidigt som man – vilseledande – förklarar, att domstolarna redan ’äger en lagprövningsrätt av angivet [kurs. hos Jägerskiöld] slag’. Att man
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=