kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 635 I en riksdagsdebatt den 23 maj 1962 uttalade statsrådet Gunnar Sträng följande. Den specifika frågan var om riksdagen skulle ge regeringen fullmakt att ändra skatten på sprit och vin, det vill säga delegation av beskattningsmakt från riksdag till regering. Sammanhanget var att man hade att välja mellan å ena sidan hamstring av sprit och å andra sidan grundlagsbrott, närmare bestämt att frånta riksdagsledamöterna motionsrätten när ärendet var brådskande. Förslaget avslogs. Gustaf Petrén inbjöds emellertid avSvensk juristtidning att kommentera uttalandet. Frågan var, enligt Petrén, omSträngs uttalande mera generellt återspeglade hans syn på grundlagen. Och i så fall uppkom frågan hur domstolarna skulle hantera de grundlagsstridiga lagar och förordningar som skulle följa. Petrén kunde nu konstatera att domstolarna enligt ”den allmänna uppfattningen”682 hade lagprövningsrätt, ”ehuru denna rätt i praktiken använts med största försiktighet”.683 Petrén varnade för att Strängs synsätt kunde leda till en öppen konflikt mellan olika statsmakter, vilken – med en hänvisning till Undén – kunde sluta i Opinionsnämnden. Petrén diskuterade grundlagarnas svaga ställning i Sverige och det bristande engagemanget för dem. Han ställde rättssäkerhet och den enskildes förutsebarhet mot ”den tilltro det praktiska livets män äga till sin egen förmåga att själva, oberoende av regler, efter bästa förstånd och med faderlig hand lösa uppkommande frågor”.684 Han avslutade med en uppmaning: ”Vårt lands jurister göra klokt i att uppmärksamma denna problemställning. De äro icke utan ansvar för den fortsatta utvecklingen.”685 Gunnar Sträng svarade i samma häfte att riksdagen redan två gånger under hans tid som finansminister hade satt sig över grundlagarnas bestämmelser omriksdagsledamöternas motionsrätt. Han ansåg att riksdagen borde 681 Riksdagens protokoll, Första kammaren, nr 23 s. 114. 682 Gustaf Petrén, ”När får grundlagarna åsidosättas?” i SvJT 1962 s. 486-488 på s. 487. 683 Petrén 1962 s. 487. 684 Petrén 1962 s. 488. 685 Petrén 1962 s. 488. Debattens andra omgång: Omfattning? ”Jag är varken jurist eller grundlagstolkare, och därför tvekar jag inte att säga, att riksdagen skall ha rätt att sätta sig över grundlagen, om den anser att det finns motiv för detta i denna specifika fråga.”681
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=