konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 634 titierådet Karlgren gick längre och avstyrkte helt en rättighetskatalog; den gav intryck av naturrättsliga föreställningar som var främmande för modern nordisk rättsvetenskap och rättstillämpning. Mot rättighetskonstruktionen ”och därmed förbundna vanföreställningar” hade enligt honom i nyare svensk rättsvetenskap ”förödande kritik”676 riktats.677 Nils Herlitz kommenterade grundlagsförslaget.678 Han noterade att utredningen ansett opinionsnämnden föråldrad ”och tydligen icke, så som på annat håll skett, tillmättden något värde som hot mot domstolar, vilka trotsa riksdagens vilja”.679 Udden var riktad mot Undén. Herlitz ifrågasatte om lagprövningen skulle få någon reell betydelse mot bakgrund av de vaga fri- och rättigheterna. Frågan var emellertid kopplad till fördelningen av lagstiftningsmakt mellan riksdag och regering samt till hur gränsen kunde dras mellan ändring av föreskrift och komplettering av föreskrift.680 I de uttalanden som redovisats, från grundlagsutredningen, i remissvaren och i Herlitz’ och Undéns artiklar, finns en nära nog fullständig provkarta på möjliga uppfattningar om förhållandet mellan fri- och rättigheter samt nationellt och internationellt domstolsskydd för dessa. Som framgått var lagprövningen inte särskilt kontroversiell i utredningen och inte heller i flera domstolar. Kopplingen mellan fri- och rättigheter och lagprövning var för Högsta domstolen klar, och intressant är att justitierådet Lind gjorde en tydlig koppling till Sveriges internationella åtaganden enligt EKMR. Att i det perspektivet ha en ordning utan reellt fungerande fri- och rättigheter skulle vara en anomali. Att det sedan fördes en del ganska märkliga resonemang om lagprövning utan fri- och rättigheter ochvice versager den motsatta bilden. Det som torde ha föresvävat de remissinstanserna var en formell lagprövningsrätt. Intressantast är dock att Högsta domstolens yttrande stärker den slutsats jag drog apropå Riksåklagarens processföring i NJA1961 s. 253, nämligen att opinionen bland jurister vid denna tidpunkt vägde över för lagprövningsrättens existens. 676 SOU1965:2 s. 122, båda citaten.. 677 SOU1965:2 s. 68-72, 100-126. 678 Nils Herlitz, ”Förslaget till ny regeringsform. Några statsrättsliga kommentarer” i SvJT 1963 s. 385-410. 679 Herlitz 1963 s. 395. 680 Nils Herlitz, ”Lagstiftningsmakten i en ny regeringsform” i SvJT1966 s. 7-37, ssk. s. 2429.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=