RB 71 vol1

kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 631 var för handen grundades enligt utredningen på ”ett allmänt principiellt resonemang, innefattande att författning av högre rättslig valör gällde framför författning av lägre valör”. I betänkandet hänvisades till 1956 års debatt mellan Undén och Petrén. Att prövningsrätten omfattade myndighetsföreskrifters överensstämmelse med högre normer var klart, medan det rådde skilda meningar i doktrinen om prövningsrätten beträffande högre författningar, särskilt sådana som riksdagen medverkat till. NJA1934 s. 515 (Lübeckska målet) och 1951 s. 39 (kvarlåtenskapsskatt) utgjorde emellertid stöd för att domstolarna ansåg sig behöriga att ”pröva en författnings grundlagsenlighet”, även om det saknades skäl att anta annat än att domstolarna skulle se restriktivt på tillämpningen av denna rätt. Författningsutredningen utgick från att domstolarna ägde en lagprövningsrätt ”av angivet slag”664 och tillade att den ansåg Utredningen noterade vidare att lagprövningen kunde bli mera relevant än tidigare, eftersom den nya regeringsformens föreskrifter skulle bli mera relevanta för samtiden än de gamla bestämmelserna i 1809 års regeringsform. Vissa bestämmelser i fri- och rättighetskapitlet skulle bli av direkt relevans i detta sammanhang, och andra skulle ha en av grundlagen skyddad kärna men kunna inskränkas i övrigt. Det kunde också bli fråga om en prövning av om regeringen ensam utfärdat en föreskrift fast den borde ha utfärdats som lag. Utredningen trodde inte att lagprövningsfrågor skulle bli vanliga, särskilt som lagförslagen även fortsättningsvis skulle granskas av lagrådet. En författningsdomstol var, konstaterade utredningen kort, främmande för svensk och nordisk rättstradition.666 Förslaget skickades på remiss,667 och frågan om lagprövningsrätten tilldrog sig ”livligt intresse”.668 Enligt Högsta domstolens ledamöter hade utredningen riktigt återgivit gällande rätt. En lagprövningsrätt omfattande även lagar som stiftats med riksdagens samtycke fick således anses gälla, även om den kunde förväntas tillämpas restriktivt. JO, Föreningen Sveriges häradshövdingar och Svea hovrätt var av liknande uppfattning, medan bland 664 SOU1963:17 s. 155-156, alla citaten i stycket. 665 SOU1963:17 s. 156. 666 SOU1963:17 s. 156. 667 När det gäller lagprövningen, se SOU1965:2 s. 60-75. 668 SOU1965:2 s. 60. ”att en sådan lagprövningsrätt kan utgöra en värdefull garanti för grundlagens efterlevnad och utredningens förslag innebär, i likhet med vad som gäller t. ex. i Danmark och Norge, att en dylik lagprövningsrätt finnes.”665

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=