kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 629 Gustaf Petrén använde emellertid fallet som stöd för att lägre författning prövats mot grundlag när han år 1964 genmälde mot en lagprövningsskeptisk artikel av Jägerskiöld. Han menade då att Högsta domstolens tolkning av tryckfrihetsförordningen på så sätt att den inte hindrade straffbestämmelser i lotteriförordningen, antagen av Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande, innebar att Högsta domstolen ”sålunda [prövade] om i detta fall lägre författning stred mot grundlag”.657 I en uppsats i den juridiska föreningens i Finland tidskrift tog Halvar Sundberg år 1960 upp frågan om lagprövningsrätten.658 Hans anslag var – med historisk utgångspunkt i den ömsesidiga kontrollen mellan statsmakterna i 1809 års regeringsform – att lagprövningsrätten hade fått ett vidgat erkännande och att opinionen hade stabiliserats. Sundberg vidhöll uppfattningen att 47 §regeringsformen, som sade att domstolarna skulle döma efter lag och laga stadgar, utgjorde ett stöd för lagprövningsrätten. Han menade likt Reuterskiöld att de varandra återhållande makterna efter parlamentarismens införande hade ombalanserats och att domstolarnas funktion hade kommit i förgrunden. Grundtanken i 1809 års regeringsform om bevakning mellan statsmakterna snarare talade för lagprövning.659 Sundberg slog också fast att det fanns en rangordning mellan lagtyperna och klargjorde maktdelningens betydelse: Som en sista kategori kommyndigheters och kommuners föreskrifter. Greppet att sätta ’annan lag’ mellan allmän (civil- och kriminal-)lag är intressant, för det öppnar för en prövning av om beslut av regering och riksdag rätteligen hörde hemma på den allmänna lagens område eller ej. Sundberg drog samma konsekvens av normhierarkin som 1828-30 års lagutskott och kunde konstatera att doktrinen – med undantag för Undén – sakta utvecklats i sam656 Peter Germer, Ytringsfrihedens væsen, København 1973, s. 194-198. 657 Petrén 1964 s. 407. 658 Sundberg 1960 s. 59-70. 659 Sundberg 1960 s. 62-65. 660 Sundberg 1960 s. 63. Halvar Sundberg: En sammanfattning på historisk grund ”Grundlag fordrar två av nyval skilda riksdagars sammanstämmande beslut; allmän lag kräver beslut av regering och riksdag efter hörande av domaremakten genom inhämtande av tidigare Högsta domstolens, numera ’lagrådets tankar däröver’; annan lag, skatter och utgifter måste beslutas av regering och riksdag; administrativ och ekonomisk lag utfärdas av regeringen ensam; [---].”660
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=