kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 619 grundlagskontrollen av beslut och lagar till intrycket av ”erfarenheterna från Hitlertiden”.634 Om man söker efter ett avståndstagande kanske hans klara och tydliga engagemang för rättsstaten kan vara tillräckligt,635 men mot detta skulle kunna anföras att Petréns agerande var konsekvent i den meningen att han i de olika sammanhangen agerade mot socialdemokratin. Oredsson har ett antydande i den riktningen, när han kopplar samman Petréns ställningstagande för Tyskland med den avgrund mellan Petrén å ena sidan och ledande socialdemokrater å den andra som kom att finnas under några decennier.636 Fredrik Sterzel har i en minnesteckning noterat att Petrén inte drev partipolitik och beskrivit Gustaf Petréns ”starka engagemang för medborgerliga fri- och rättigheter, överhuvudtaget för individens ställning mot kollektivet”, hans oräddhet och hans ”fullständiga likgiltighet för det opportuna” därvidlag: Ett slags parallellfall kan sägas finnas i J. B. Hjort, som har diskuterats i föregående avsnitt. Idetta sammanhang kan ingen bestämd slutsats dras i frågan huruvida Petréns engagemang för fri- och rättigheter bottnade i ett äkta avståndstagande från de åsikter han uttryckt under andra världskriget eller i en motsatsställning till socialdemokratisk politik. Hur som helst hamnade han i motsatsställning till en ledande socialdemokrat, vilket inte är så konstigt eftersom det partiet innehade statsmakten. Skyddet för fri- och rättigheter kunde utgöra hinder på vägen för en regering som ville använda lagstiftningen som ett kraftfullt instrument för förändring.638 I det norska rättsfallet Rt. 1957 s. 33 hade Høyesterett kommit fram till att förbudet att dra stortingsledamöter ”til Ansvar for deres der yttrede Meninger” inte bara syftade på straffrättslig och skadeståndsrättslig ansvarstalan utan också på en rent civilrättslig talan såsom en fråga ommortifikation av ett uttalande. I NJA1960 s. 758 uppkom en liknande fråga om en svensk 634 Petrén 1958 s. 19. 635 Se också Kjell Å Modéer, ”Gustaf Petrén” i SBLbd 29 s. 190. 636 Oredsson 1996 s. 162. 637 Alla citaten från Fredrik Sterzel, ”Gustaf Petrén in memoriam” i SvJT1990 s. 665-667 på s. 666. 638 Jfr härtill Henrik Berggren, Underbara dagar framför oss. En biografi över Olof Palme, Stockholm 2010/2012, s. 500-505. ”Under en sällsynt glanslös period i vårt rättsliv blev han ett lysande undantag, ett slags den konformistiska ämbetsmannakårens goda samvete, vars röst man dock gärna aktade sig för att öppet följa.”637 Grundlagstolkningen i dömandet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=