konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 616 rätt iakttages av alla, så länge den verkligen gäller”.621 I en rättsstat kunde den enligt Petrén knappast anses utgöra ett intrång i den politiska makten. Den andra var en ursäkt som egentligen inte var en ursäkt: Gustaf Petrén förde också fram sina ståndpunkter till en publik utanför den rättsvetenskapliga sfären, nämligen i en tidskrift utgiven av Skattebetalarnas förening. Han utgick där från rättsstats- och rule of law-begreppen och framhöll legalitetskontrollen – både av förvaltningsbeslut och normer – som viktig men underutvecklad i Sverige. Han menade att domstolarnas försiktighet kunde förklaras med den tidigare rådande tvekan om normprövningsrätten alls förelåg.623 Att domstol kunde pröva åtminstone förordningars och skattelagars grundlagsenlighet hade kunnat uppfattas som klarlagt efter NJA1934 s. 515 (Lübeckska målet) och NJA1951 s. 39 I-II (kvarlåtenskapsskatt). Om det inte hade varit för Östen Undéns kraftfulla sätt att argumentera mot detta rättsläge, hade det inte funnits någon anledning att närmare överväga hur rättsläget gestaltade sig. Att Riksåklagaren i NJA1954 s. 144 (tobaksexport) hade accepterat domstolarnas behörighet att pröva förordningars grundlagsenlighet talade ju sitt tydliga språk. Det var därmed inte en alldeles öppen fråga omdomstolarna hade lagprövningsrätt eller inte,624 utom just vad gäller samfällt stiftad lag. Petrén beskrev tydligt utvecklingen från sidoordnade lagtyper med en statsmaktshierarki, där lagstiftaren – kungen och riksdagen – var överordnad regerings- och domstolsmakten, till hierarkiskt ordnade lagtyper med sidoordnade statsmakter, där grundlagen var överordnad och lagstiftaren, regeringen och domstolarna kontrollerade varandra. Ett problemmed detta är förstås att Petrén måste tolka om grundlagen ganska ordentligt för att nå 621 Petrén 1956 s. 509. 622 Petrén 1956 s. 509. 623 Petrén 1958 s. 15-22. 624 Jfr Bindreiter 2009 s. 16-17. ”Excellensen Undén har funnit ett uttalande av mig i den tidigare artikeln ohövligt. Då jag skrev de diskuterade raderna, utgick jag från att excellensen Undén var underkunnig om den rättsutveckling, som jag ovan sökt teckna, men att han uttalat sig i motsatt riktning av politiska skäl. Då av hans inlägg emellertid framgår, att han synes verkligen omfatta åsikten att domstolarna sakna lagprövningsrätt, återstår för mig blott att framföra en oförbehållsam ursäkt.”622 Diskussion om den första debattomgången
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=