kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 611 Ett skäl för att så borde ske var att syftet med opinionsnämnden var att hindra att den dömande makten blev en stat i staten. Undén fann det ”betecknande”596 att Svea hovrätt frånföll sin uppfattning att kvarlåtenskapsskatten var grundlagsstridig när den dömde i det målet. Problemet för Undén var förstås att Svea hovrätt hade sagt att det faktiskt tillkom ”domstol rätt att pröva, huruvida en författning med avseende å innehållet eller sättet för dess tillkomst är grundlagsenlig”,597 även om hovrätten uppställde ett uppenbarhetsrekvisit som inte var uppfyllt. Detta förklarade Undén enligt följande. Petrén svarade Undén i en tiosidig artikel där han utredde rättsläget.599 Han inledde med en jämförelse mellan USAoch England, Frankrike och Tyskland, och konstaterade att frågan om lagprövningens existens besvarats på olika sätt i olika länder. Han konstaterade att den Tingstenska utredningen inte hade funnit något klart svar på frågan för svensk rätts vidkommande, men att Jörgen Westerståhl hade funnit visst stöd i doktrin för formell och materiell lagprövning.600 Petrén var överens med Undén om att lagprövningen inte uttryckligen var fastslagen i grundlagen, men Petrén ansåg inte att frågan kunde besvaras genom den iakttagelsen. Petrén konstaterade att tiden runt år 1809 var en brytningstid mellan å ena sidan synsättet att lagstiftande, dömande och verkställande makt var samverkande delar av kungamakten och å andra sidan uppfattningen att dessa tre makter skulle kontrollera varandra. Petrén ställde regeringsformens uppbyggnad, där lagstiftningsmakten som överordnad statsmakt kunde ställas mot de parallella men med varandra sam595 Undén 1956 s. 263. 596 Undén 1956 s. 263. 597 NJA1951 s. 39I-II. 598 Undén 1956 s. 263. 599 Petrén 1956 s. 500-509. 600 Petrén 1956 s. 500. domstol vidgar sin behörighet utöver vad konstitutionen förutsatt. Frågan kan upptagas i lagutskott. Men framför allt finns opinionsnämnden. Det kan knappast betvivlas att en så uppseendeväckande händelse som en konflikt mellan högsta domstolen och riksdagen angående riksdagens lagstiftande behörighet skulle komma att återspeglas i opinionsnämnden.”595 ”Det var väl i känslan av att domstol inte enligt grundlag erhållit till uppgift att blanda sig i riksdagens lagstiftande funktion som hovrätten intog den mera återhållsamma ståndpunkten när den uppträdde som dömande instans, låt vara att den fann en annan motivering för sin försiktiga hållning.”598
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=