kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 607 heter, förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar skulle göra.573 Någon närmare specificering av den konkreta normkontrollens omfång gjordes inte. År 1955 anmälde Gustaf Petrén viss aktuell litteratur i Svensk juristtidning under rubriken ”Administrativa rättssäkerhetsproblem”.574 Petréns anslag var tydligt: Rättsstaten hotades av både diktaturen, som hänsynslöst kan åsidosätta rätten, och den moderna parlamentarismen, som koncentrerar makten hos regeringen. Naturrätten hade enligt Petrén ingen roll att spela: dess ”föreställningar om ett i sig giltigt system av rättsliga normer omfattas väl numera knappast av någon”.575 Auktoritativa besked om rättens innebörd kunde ges bara av dem som av samhället satts att tillämpa rättsreglerna. För att besked om rättsreglernas innebörd skulle kunna ges, borde varje rättsfråga kunna prövas av fristående och oberoende domstolar.576 När det gällde lagprövningen började Petrén med att konstatera att 1809 års regeringsform var svårtillämpad, eftersom den verkliga tillämpningen i hög grad avvek från lagtexten. Nothin hade i sin av Petrén anmälda skrift Regeringsmakt och rättssäkerhet 577 diskuterat fall där avgöranden av regeringen eller riksdagen enligt Nothin inte skulle stå sig vid en rättslig prövning. Enligt Petrén skulleNothins skrift, som Petrén i och för sig var positivt inställd till, ha vunnit på att uttryckligen beröra exempelvisNJA1949 s. 537 (Svenska Amerika-Linien), där regeringens lagtolkning inte accepterades av Högsta domstolen. Han menade också att Nothin borde ha nämnt att grundlagsstridiga lagar kunde underkännas av domstol. Det fanns enligt Petrén ett klart erkännande i praxis av detta, även om han bara indirekt578 hänvisade till fallen, nämligenNJA1928 s. 88 (Neuendorffska målet), 1928 s. 125 (tobakshandlaren Öström) och 1934 s. 515 (Lübeckska målet). Han refererade uttryckligen till det senaste exemplet, NJA1954 s. 532 (civila avlöningsreglementet II), och uppfattade det som ett klargörande av att författningar som Kungl. Maj:t utfärdat med stöd av riksdagsbeslut inte var gällande när civillag hade krävts.579 Vad som är av intresse för den fortsatta diskussionen är en fotnot med följande lydelse, som refererade till den nyss nämnda riksdagsdebatten. 573 SOU1955:19 s. 92. 574 Gustaf Petrén, ”Administrativa rättssäkerhetsproblem. En anmälan av aktuell litteratur” i SvJT1955 (cit. 1955:1) s. 618-633. 575 Petrén 1955:1 s. 619. 576 Petrén 1955:1 s. 618-621. Se härtill Bindreiter 2009 s. 32-33. 577 Torsten Nothin, Regeringsmakt och rättssäkerhet, Stockholm 1953. 578 Genom en hänvisning till Fahlbeck m.fl. 1947 s. 46 ff. 579 Petrén 1955:1 s. 621-624.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=