kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 605 han att domstolskontroll av lagstiftningen var så avlägsen svensk rätt att inte heller domstolskontroll av Kungl. Maj:ts beslut kunde vara aktuell.560 Han klargjorde också att Regeringsrättens funktion egentligen var en annan än att ge enskilda rätt till domstolsprövning: I debatten diskuterades också särskilt av advokaten Ingrid Gärde Widemar Sveriges särställning i förhållande till andra länder.562 Hon ansåg att frågan om lagprövningen låg ”fullständigt vid sidan om” frågan om domstolsprövning av regeringsbesluten.563 Professor Nils Herlitz ville försiktigtvis ”sätta ett litet frågetecken”564 inför påståendet om att domstolarna inte kunde pröva lagars grundlagsenlighet och anförde att det fanns Det fanns enligt Herlitz dessutom ett ännu större behov av laglighetsprövning av regeringsbeslut,566 och enligt hans mening hade faktiskt Regeringsrätten inte inrättats bara för att avlasta regeringen utan också av rättssäkerhetsskäl.567 Domstolsprövningen av förvaltningsbeslut och möjligheten till lagprövning var alltså även för en så framstående jurist och politiker som Undén en 560 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 113-116. 561 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 116. 562 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 95-96. 563 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 117. 564 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 116. 565 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 116. 566 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 116-117. 567 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 120. ”en del avgöranden av högsta domstolen, som bryter mot den gamla föreställningen, som vi lärde oss i vår ungdom, att domstolarna inte ger sig in på att pröva grundlagsenligheten av riksdagens beslut. Domstolarna är på väg i den riktningen. Men jag erkänner, att detta problem hos oss inte tillnärmelsevis har samma räckvidd som i andra länder, ty riksdagen är i så ringa grad bunden av grundlagsbud.”565 ”Principen för fördelningen av ärendena mellan regeringen och regeringsrätten har varit att man velat avlasta regeringen – det har varit motivet – från frågor, som på det hela taget kan avgöras efter fastställda regler och där det inte behövs alltför mycket av skälighetsprövning. Men det är ju en teknisk fråga. Inte kan någon påstå, att medborgarnas intressen står på spel, om denna gräns mellan regeringen och regeringsrätten förskjutes litet åt ena eller andra hållet och om några grupper av ärenden avgöres av regeringen, fastän de lika väl kunde handläggas i regeringsrätten och vice versa. Det är en praktisk och teknisk fråga utan någon verklig bärvidd.”561
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=