konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 604 Tankegången är inte orimlig. Men den måste kompletteras med ytterligare något, nämligen att lagprövningen uppkom i Norge men inte i Danmark under 1800-talet, då skillnaden i grundlagsstiftningsförfarande mellan länderna inte var så stor som den skulle komma att bli. Då blir frågan om inte anledningarna får sökas på annat håll. Omman dessutom sätter tankegången i sambandmed prövningen av lag mot EKMR, som är ännu svårare för ett land att ändra än den danska grundlagen, kommer saken i ytterligare annat ljus. Vi går nu några år tillbaka i tiden, så att den svenska 1960-talsdebatten får sin bakgrund.556 I Svensk juristtidning år 1954 uppmärksammade Gustaf Petrén, hovrättsassessor och docent i förvaltningsrätt, en debatt om administrativa rättssäkerhetsproblem, vilken bland annat handlade om hur domstolskontroll av förvaltningsbeslut skulle kunna inrättas.557 Högsta domstolen hade i NJA1950 s. 333 slagit fast att om lagstiftaren hade definierat en viss kostnad som skatt och anvisat den förvaltningsrättsliga instansordningen, kunde man inte genomdriva prövning i allmän domstol genom att utforma en skadeståndstalan.558 Frågan om rätten till domstolsprövning av administrativa beslut hängde på så sätt samman med frågan om lagprövningen. Detta lade utrikesminister Östen Undén, jur. dr och professor i civilrätt, till grund för en argumentationslinje. Han menade att ”det finns ett område, där vi har rättsregler, som hittills ingen har ifrågasatt att vi skall ha något slags domstolskontroll över, och det är riksdagens avgöranden”.559 Han ifrågasatte om det inte skulle vara konsekvent att låta domstol kontrollera om lag var grundlagsstridig, om nu Kungl. Maj:ts beslut skulle kunna domstolsprövas. Med några hänvisningar till hur amerikansk lagprövning fallit ut menade 556 Se till en utförlig analys av debattens första (1955-56) och andra (1964-66) omgång och argumentationsmönstren i dessa Bindreiter 2009, särskilt s. 10 betr. frågan omexistens och omfattning. 557 Gustaf Petrén, ”Förvaltningen och rättssäkerheten i motioner vid årets riksdag” i SvJT 1954 s. 279-282. Den s.k. Lifaco-debatten, se bl.a. NJA1950 s. 333 ochFörsta kammarens protokoll 1954, A 2, nr 16, s. 36-71. Jfr Gustaf Petréns av part åberopade promemoria i NJA 1988 s. 15. Se också Gustaf Petrén, ”Rättssäkerhetsmotionerna vid årets riksdag” i SvJT 1954 s. 483-485 och Sundberg 1958 s. 383-397. 558 Jfr det ovan omnämnda NJA1949 s. 537 (Svenska Amerika-Linien). 559 Första kammarens protokoll 1954, A 2, nr 17, s. 113. Sverige: två debatter med ett mellanspel Debattens första omgång: Existens?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=