kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 599 Hidén kommenterade landshövdingens agerande med att det kunde ”karaktäriseras som alltför långtgående, rättslöst”,523 eftersom expropriationslagen hade stiftats i grundlagsordning som en undantagslag. Man kunde alltså inte betrakta frågan som att den handlade om en lags grundlagsenlighet, utan det var fråga om två lagar på grundlagsnivå. Hovrätten hade då agerat på ett lämpligare sätt genom att påpeka felaktigheten i ett brev till departementet, medan juristerna enligt Hidén hade bort ingripa mera resolut mot TV-licenskontrollanternas husundersökningar.524 Det kan nu i efterhand konstateras att landshövdingens – som måhända var inspirerad av sin föregångare med samma titel?525 – agerande ligger i linje med diskussioner om äganderätten och rätten till ersättning vid expropriation som vid olika tidpunkter förts i domstolarna i alla de nordiska länderna – man kan jämföra medUfR1961 s. 558 (tomter som inte kunde utnyttjas), Rt. 1976 s. 1 (Kløfta) ochNJA1992 s. 337 (det fria handredskapsfisket). Vid 1960-talets mitt inleddes en debatt om hur lagprövningsrätten hade etablerat sig i norsk rätt.526 Så småningom skulle det visa sig att 1960-talets ställningstaganden delvis baserades på felaktiga premisser, men det som nu är av intresse är hur den första omgången diskussioner fördes. Historieprofessorn Jens Arup Seip inledde med att diskutera den norska Høyesterett ”som politisk organ”.527 Domstolen hade ”endog tilkjempet seg myndighet til å underkjenne stortingsgitte lover”528 och detta skulle särskilt ha skett efter det att parlamentarismen införts år 1884. Då skulle nämligen Høyesterett ha gått från att utgöra en balans mellan storting och regering till att vara en balans mellan å ena sidan storting och regering och å andra sidan ”interesser og opinioner som var kommet til kort på det politiske plan”.529 Aschehoug pressade enligt Seip år 1885 – denna tidsangivelse behövde se523 Hidén i Förhandlingarna …1987 del II s. 666. 524 Hidén i Förhandlingarna …1987 del II s. 666. 525 Se ovan kap. 2 avsnitt 1. 526 Jfr sammanfattningen i C. Smith 1993 s. 454. 527 Seip 1965:1 s. 1-21. 528 Seip 1965:1 s. 2. 529 Seip 1965:1 s. 7. Lagprövningen har också mer explicit uppfattats som ett försök från en konservativ domstol att blockera sociala och ekonomiska reformer, se Torgersen 1963 s. 221. Norge: Historikerstriden om lagprövningens framväxt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=