kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 581 censerades av Sture Petrén, då domare vid den internationella domstolen i Haag.435 Han framhöll betydelsen av en rättspraxis från Europadomstolen som klargjorde de olika artiklarnas innebörd, eftersom individens rättigheter enligt dessa ”måste avbalanseras mot nödvändigheten av att upprätthålla den demokratiska samhällsordningen liksom andra individers rättigheter”.436 Slutligen noterade han att Sørensen i sitt slutkapitel snuddade ”vid ett förutsebart stort problem, då han frågar sig vilken betydelse friheten kommer att ha i en framtid då viktiga livsfunktioner styres elektroniskt”.437 I samband med att Castberg diskuterade rättighetsbegreppet anknöt han till att naturrättsliga principer genom bland annat amerikanska och franska revolutionens rättighetsförklaringar, den västtyska grundlagen, FN-deklarationen om mänskliga rättigheter ochEKMR, hade gått från att ha ”levet i tankens verden”438 till att bli positiviserade. Vaga principer hade blivit lagtext.439 Frågan var då omEKMReller allmänna rättsprinciper på grundlagsnivå gällde över norsk rätt. Castberg menade att folkrätten inte gällde över en norsk lag, men att norsk lag kunde tänkas bli åsidosatt med tillämpning av rättsprinciper på grundlagsnivå.440 Ommot förmodan en situation skulle uppstå där frågan skulle bli relevant, skulle lag kunna åsidosättas med hänvisning till grundlagens ”ånd og prinsipper” enligt 112 §: I festskriften till Castberg år 1963 argumenterade høyesterettsjustitiarius Terje Wold för att EKMRborde tillerkännas en större betydelse än den tidigare hade fått.442 Han framhöll att upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna hade gjorts till en juridiskt bindande folkrättslig plikt och att Europarådets alla medlemsstater hade ”med ett slag fått samme lov på et område 435 Sture Petrén, rec. av Sørensen 1967, i SvJT1969 s. 181-185. 436 Petrén 1969 s. 184. 437 Petrén 1969 s. 185, jfr Sørensen 1967 s. 78. 438 Castberg 1965:1 s. 391. 439 Castberg 1965:1 s. 388-392. 440 Castberg 1965:1 s. 397-399. 441 Castberg 1965:1 s. 399. Jfr också Frede Castberg, ”Norge og Vestmaktene. En studie i sammenlignende statsrett” i Fskr. till Östen Undén, Uppsala 1956, s. 39-57. 442 Terje Wold, ”Den européiske menneskerettskonvensjon og Norge” i Fskr. till Castberg, Oslo 1963, s. 353-374. Teoretiska överväganden ”den tanke som ligger bak bestemmelsen om grunnlovens ’ånd og prinsipper’, er nettopp en bekjennelse til alment gyldige, ukrenkelige prinsipper, – altså den naturrettslige kjerne i vår stats- og rettsordning.”441
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=