konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 580 Om nu svensk rätt ändå inte uppfyllde alla internationella åtaganden, uppkom frågan hur domar från en internationell domstol kunde få effekt på ett nationellt plan.429 Första lagutskottet uttalade att en behörig internationell domstols utslag, varigenom ett nationellt avgörande underkänts, skulle komma att tillmätas åtminstone lika stor betydelse för den fortsatta rättstilllämpningen som interna avgöranden i slutinstanserna.430 Om detta återspeglade en allmän uppfattning är osäkert. År 1967 kom en för nordisk publik första sammanställning av praxis i anslutning till EKMR,431 och år 1968 uppmärksammades mera i detalj frågan om dansk rätts förenlighet medEKMRi ett visst avseende, nämligen rätten till rättegång inom skälig tid.432 I liknande sammanhang lyftes fram att EKMR:s syfte var att reglera förhållandet mellan individ och stat, och då hade individen bland annat berättigade krav på att staten tillhandahöll ett konventionsenligt rättegångsväsen. Det fanns därmed anledning att inventera i vilkenmån dansk rätt inte uppfyllde konventionens krav.433 År 1967 utkom också professor Max Sørensen, ordförande i Europarådets kommission, med den lilla skriften Den internationale beskyttelse af menneskerettighederne. Som en av de viktigaste nyheterna nämnde han att förhållandet mellan individ och samhälle inte längre bara berörde den egna staten utan mänskligheten som helhet. Staterna inordnades i ett system av ömsesidiga rättsliga förpliktelser, vilka bevakades av internationella myndigheter.434 Boken re428 Gustaf Petrén, ”Lagprövning och grundlagsfästa rättigheter. Begränsningar i lagstiftningsmakten behövliga” i Balans. Tidskrift för Samhällsekonomisk debatt, 4/1958, s. 15-22 på s. 21. 429 Se Sture Petrén, ”Barnavårdslagen och förmynderskapskonventionen” i SvJT1959 s. 201209 på s. 208-209, Hilding Eek, ”Fullgörande av traktatförpliktelser” i SvJT1959 s. 561578 på s. 575-576, Stig Jägerskiöld, ”Folkrättsliga plikter och inomstatliga avgöranden. Om resning, prejudikat och skadestånd” i SvJT1961 s. 689-703 på s. 697-703; jfr Rolf Almering, ”Europakonventionen som lagtolkningsfaktor” i SvJT1973 s. 778-779 och L. Kellberg, ”Sverige och Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna” i SvJT1961 s. 503506. 430 Första lagutskottets utlåtande 1961:38 s. 10. 431 Hans Danelius, ”Mänskliga rättigheter i europeisk praxis” i TfR1967 s. 201-231. 432 Peter Germer, ”Om retten til hurtig retsforfølgning i straffesager. To domme afsagt af Den europæiske Domstol for Menneskerettigheder” i Juristen1968 s. 485-500. 433 Ole Espersen, ”International kontrol med dansk retspleje og muligheden for at efterkomme kritik af retsplejen” i Juristen1970 s. 301-316. 434 Max Sørensen, Den internationale beskyttelse af menneskerettighederne, København 1967, s. 56, 72. 78-79. antingen denna gäller lagstiftningsakter eller beslut i särskilda fall, i riksdagen tagit till orda gentemot dem, som velat taga de i Europarådskonventionen uppställda minimifordringarna på allvar.”428
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=