konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 58 hör inte minst de tre sätt att se på rätten och dess sätt att förändras som jag presenterade i föregående avsnitt. Jag uppfattar det inte som ett hinder för ett sådant synsätt att Tuori utgår från att all rätt är skapad av människor.125 I den mån det naturrättsliga tankegodset är relevant, kan det sägas ha tagits upp av rättskulturen (naturrättens positivisering126). Det finns då en glidning mellan å ena sidan naturrättens oföränderliga men svårpåvisade principer och å andra sidan principer som sedimenterat ned till att bli närmast oföränderliga – kulturrätt.127 Man kan som Lord Wright säga att naturrätten är en produkt av en känsla för rätt och fel som utgör ett gemensamt kulturarv.128 Även om utgångspunkten efter Kant har varit att domaren inte kan pröva lags naturrättsenlighet eller ”die Güte, Vernunftmäßigkeit, Gerechtigkeit, Nothwendigkeit, Zweckmäßigkeit eines Gesetzes”,129 kan naturrättsliga och kulturrättsliga tankegångar fortfarande spåras. Även en domare som inte utan vidare kan ställa lag och naturrätt i motsatsställning till varandra och föredra naturrätten, kan tolka in naturrättsliga (eller kulturrättsliga, om man så vill) tankegångar i grundlag och lag.130 På så sätt har naturrätten (eller kulturrätten) haft, och har, en relevans i Norden under den tid som omfattas av denna avhandling. Rättskulturen är en förmedlande länk mellan å ena sidan de tre sätten att uppfatta rätten och dess förändringsmöjligheter och å andra sidan de förändringar som faktiskt sker i rättens ytskikt. I fokus här står domarnas attityder, som definieras av domarkulturen och andra aktörers sätt att se på och försöka påverka domarkulturen. Rättskulturerna har under 1800- och 1900-talen till betydande del varit nationellt orienterade och enhetliga. Även om djupstrukturerna – både de djupaste med de olika sätten att se på rätten och dess förändringar och de mindre djupa med det gemensamma rättsstatsidealet (som anknyter till samtliga tre synsätt) – är transnationella, 125 Tuori 2002 s. xi och 6. Se till en diskussion härom Peczenik 2003/04 s. 221 och dens., ”Juridikens allmänna läror” i SvJT2005, s. 271-272. 126 Tuori 2002 s. 6. 127 Alfred Verdross, Statisches und dynamisches Naturrecht, Freiburg 1971, s. 9. 128 Lord Wright, ”War crimes under international law” i Law Quarterly Review, vol. 62, 1946, s. 40-52 på s. 40. 129 Carl Georg von Wächter i Verhandlungen des 4. Deutschen Juristentages, Berlin 1863, s. 14. 130 Jfr Wolfe 1994 s. 108-113 och Helgadóttir 2006 s. 17-22. Rättskulturella förändringar i rättshistorisk analys Vad finns i rättskulturen?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=