konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 576 de båda varianterna av bred normprövningsmarginal ger samma resultat. Han anknöt den läran till Paal Bergs votum i koncessionssakenRt. 1918 I s. 401 och till Knophs standardteori och ställde den mot den traditionella läran med en skarpare grundlag. Han menade att en generös tolkning av grundlagen gentemot lagstiftaren och den därav följande mera restriktiva tolkningen av individens rättigheter väckte betänkligheter. I Verfassungsgerichtsbarkeit in der Gegenwart var Nils Herlitz den svenske bidragsgivaren.401 Han inledde med att ge en överblick över Sveriges konstitutionella förhållanden och lyfte särskilt frågan om förvaltningsdomstolarna var domstolar och i vilken mån förvaltningsmyndigheterna var självständiga och kunde utöva lagprövning.402 Han diskuterade sedan lagprövningen under den av arrangörerna givna rubriken Repressive – i motsats till Präventive – Normenkontrolle gegenüber Gesetzen.403 Herlitz inledde med att konstatera att det fanns bestämmelser som inte tillhörde den allmänna civil- och kriminallagens område, som inte kallades ’lag’ men som tillkom genom samverkande beslut av kung och riksdag. Det var oklart om de hade samma rang som allmän civil- och kriminallag, men han behandlade dem på samma sätt. Herlitz konstaterade att det inte fanns någon abstrakt normkontroll, såsom en möjlighet att klaga på en lag till en författningsdomstol. Han synes däremot godta en fastställelsetalan där lagprövning är det egentliga föremålet: Denna tanke hade varit intressant att se utvecklad – skulle en sådan talan kunna rikta sig även mot staten?405 Den viktiga frågan handlade emellertid om ”eine konkrete Normenkontrolle (Inzidentkontrolle)”.406 Cirka 50 år tidigare – alltså på 1910-talet – räknade man knappt med att det fanns en sådan lagprövningsrätt, ”nur vereinzelt waren andere Meinungen vertreten 401 Herlitz 1962 s. 489-505. 402 Herlitz 1962 s. 490-492. 403 Herlitz 1962 s. 494-497. 404 Herlitz 1962 s. 494 not 11. 405 Jfr NJA1948 s. 458 (Skånska prästerskapets byggnadskassa) ochNJA2007 s. 718 (Unibet II). 406 Herlitz 1962 s. 494. Herlitz om Sverige „Man könnte vielleicht sagen, daß eine Art ’abstrakter’ Normenkontrolle dann stattfindet, wenn ein Gericht nicht einen aktuellen Streit schlichtet, sondern nur feststellt, daß ein Rechtsverhältnis besteht oder nicht besteht, und für diesen Zweck prüft, ob eine Norm gültig ist.”404
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=