konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 572 lämpa gällande lag borde ”mera lyda Gud än människor”375 och ta avsked från sitt ämbete. Att åsidosätta lag i förhållande till högre rättsprinciper är legitimt på ett annat sätt än att åsidosätta lag i förhållande till moraliska principer. Skiljelinjen kan anknytas till ett sätt att se på förhållandet mellan lag och rättvisa, som Sionaidh Douglas-Scott har lyft fram: i den kristna traditionen är rättvisa en utomrättslig storhet mot vilken lagen kan bedömas i den värld som skall komma.376 För enskilda domares attityder och för domarkulturen i stort måste det ha haft betydelse vilken inställning viktiga författare som Castberg och Ross intog: Castberg rättfärdigade lagprövningen och domarnas motståndskraft mot orättfärdig lag åt domarna medan Ross utgjorde en begränsande faktor. I detta sammanhang blir också frågan om betydelsen av rättighetsbegreppet relevant. Att rättsliga förhållanden kunde diskuteras i termer av ’rättigheter’ och ’skyldigheter’ var egentligen aldrig ifrågasatt. Inte ens när Lundstedt uttalade att ”talet om att en ny lag skulle kunna kränka äganderätten är lika meningslöst som en papegojas pladder”377 är det mera än ett polemiskt uttryck för uppfattningen att en ’rättighet’ inte hade något annat innehåll än den lagstiftaren lägger i den. Vad som tydliggörs är emellertid det förhållandet att inte heller den typen av klart inomrättsliga begränsningar för lagstiftarens handlingsfrihet som finns i en grundlag gavs särskilt stor betydelse. Hjort pekade på sambandet med motsatt utgångspunkt när han återgav den delen av filmens tematik som handlade om huruvida en domare som inte kunde utöva lagprövning också var sämre rustad för att stå emot orättfärdig rätt. I ett jämförande nordiskt perspektiv kan konstateras att diskussionen uppkom i Norge och Danmark när uppgörelsen efter andra världskrigets ockupation hade avslutats, samtidigt som erfarenheterna inte hade bearbetats. Tydliga exempel som kunde diskuteras med viss distans – rättsutvecklingen i Sydafrika, och uppgörelsen med nazistregimen sedd genom en film – fungerade som katalysatorer för debatten. Även den amerikanska Högsta domstolens begynnande underkännande av rasåtskillnadspolitiken genomBrown 375 Naumann 1871 s. 332-334. Jfr härtill densamme 1881-83 s. 134. 376 Douglas-Scott 2013 s. 185. 377 Citerat efter Jacob W. F. Sundberg, ”Om totalitär rättsuppfattning, Huxley, Orwell och högskattesamhället” i SvJT1984 s. 97-110 på s. 102 och dens., Om mänskliga rättigheter i Sverige eller en stillsam betraktelse över punkt VII i Helsingforsdekalogen” SvJT1986 s. 653-694 på s. 669. Sundberg hänvisar till Social-Demokraten den 10 september 1928. Se härtill också Schultz 2011 s. 991.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=