konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 556 rige fanns dock något fall, NJA1954 s. 532I-II (civila avlöningsreglementet II), där rena legalitetsargument, möjligen i kombination med ett rättighetsskydd, blev avgörande. Jämför man åter med Danmark har det redan konstaterats att grundlagen aktualiserades i en del fall men att grundlagsdebatten antydde att lagprövningen skulle utövas så restriktivt att den knappast hade någon praktisk betydelse. Det är också en sammanfattning som kan gälla Norge och Sverige. Frågan var politiskt polariserad och känslig. Detta gällde även inomden rättsvetenskapliga debatten. I föregående avsnitt har diskussionen i samband med den danska grundlagsreformen och sedan Ross’ påstående år 1958 att lagprövningen kunde avskaffas genom lag behandlats. I ett senare avsnitt kommer den svenska debatt som inleddes genom Gustaf Petréns angrepp på Östen Undén år 1956 att behandlas. Ett konstitutionellt kritiskt dömande från domstolarna var i dessa länder kontroversiellt. Därtill kommer att ett konstitutionellt kritiskt dömande grundat på enskildas rättigheter mot staten inte stod i samklang med den rättsrealistiska tendensen att fästa sig vid den iakttagbara maktutövningen. Jämför man med de jämförelser som gjordes år 1930 kan konstateras att rättsläget år 1960 är oförändrat, men mer robust: bedömningsunderlaget har blivit mer omfattande men inte ändrat karaktär. Skall man peka på något nytt inslag i karaktären, är det att norska Høyesterett själv gjorde avvägningar mellan yttrandefriheten och skyddet för privatlivet i Rt. 1957 s. 1217 (film om gammalt dråp) respektive skyddet för sedlighetenRt. 1958 s. 479 (Sangen om den røde rubin). Noterbart är att åsidosättanden i form av avvärjning av lagars retroaktiva verkningar skedde i två fall: Rt. 1952 s. 932 (lön under suspension) och 1964 s. 1418 (danskt straff i Norge). Motsvarande skedde i Sverige när det gäller en lägre föreskrift än lag i NJA1954 s. 532I-II (civila avlöningsreglementet II). Det innebär att domstolarna påminde om att konstitutionellt kritiskt dömande var en attityd som fanns i bakgrunden och som kunde aktualiseras i högre utsträckning. De gav sig inte in i några kontroversiella politiska frågor, och gjorde inga principiella uttalanden:304 303 Jfr Sandmo 2005 s. 397. 304 McCloskey s. 22-23 (om den amerikanska Högsta domstolen i tiden 1789-1801). “The constitutional judge – or the would-be constitutional judge – needed time as an ally […]. The judicial empire, if there was to be one, had to be conquered slowly, piece by piece. An idea could be implied today, obliquely stated tomorrow, and flatly asserted the next day. But months and years had to pass before the judiciary was ready to give that idea fully effective life as a principle of decision.”304
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=