kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 555 gerne”.301 Domen har kopplats samman medUfR1986 s. 898 till ett tänkbart men bräckligt stöd för att liheten inför lagen skulle vara en princip på grundlagsnivå.302 Yttrandefriheten bevakades i UfR1960 s. 33 (radiodebatt) när den kunde kombineras med en likhetsprincip eller en princip om förbud mot godtycklighet, men i UfR1963 s. 439 (tidning på fort) vägde den militära disciplinen tyngre. När det gällde statens reglering av enskildas rådighet över sin egendom ansågs i UfR1961 s. 558 (tomter som inte kunde utnyttjas) en kvinna ha rätt till kostnader föranledda av att hon inte kunnat använda några tomter på planerat sätt. Att det till följd av hyreslagstiftningen blev ett allt större missförhållandemellan hyrans storlek och hyresvärdens kostnader ansågs i UfR1965 s. 293 (hyresregleringen) inte kunna jämställas med expropriation. Det bör då noteras att det i UfR1961 s. 558 handlade om en verklig expropriation, varför det inte behövdes någon omtolkning från rådighetsreglering till expropriation. Underlaget är för tunt för mer långtgående slutsatser än att grundlagen tillämpades i dömandet och att det därutöver fanns någon yttersta gräns mot godtycklig olikabehandling av enskilda. Intressant är emellertid Schaumburgs diskussion om hur domstolarna skall hantera lagar som är grundlagsenliga men som av någon anledning blir mer och mer grundlagsstridiga. Den viktigaste skillnaden mellan Norge och Sverie under 1950-talet var att grundlagen diskuterades i fler fall och mer utförligt i norsk än i svensk praxis. Ser man till de fall som kom upp kan man dock iaktta tydliga paralleller: Skattelagstiftning som gick utöver statens behov i strikt mening kunde ifrågasättas med konstitutionella argument både i Norge och Sverige men utan slutlig framgång. Inskränkning av tjänstemäns villkor på ett retroaktivt sätt eller i strid med högre normer stoppades däremot av domstolarna. Någon motsvarighet till de norska yttrandefrihetsmålen synes saknas i Sverige, men det kan ha berott på att ingripanden skedde mer restriktivt i Sverige.303 I Sve301 Schaumburg 1965 s. 244. 302 Michael H. Jensen, ”Proportionalitetsprincippet i forfatningsretlig belysning” i UfRB 1994 s. 335-344 på s. 341. Sammanfattande slutsatser: Förbud mot godtycklig behandling? Sammanfattande slutsatser: Mellankrigstidens försiktighet fortsätter
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=