kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 549 sionen påpekade i 1949 års fall, de statstjänstemän som var reservofficerare redan enligt kungörelserna hade väsentligt bättre förmåner än övriga reservofficerare.281 När det gäller lagprövningen kan man med Nergelius säga att fallet visar att det måste ha funnits en normprövningsrätt vid denna tidpunkt, oaktat att Undén påföljande år skulle sätta detta ifråga.282 Frågan är emellertid vad denna närmare bestämt innebar. Utgår man från 1954 års båda fall framgår sammanfattningsvis dels att huvudregel i förordning kunde gälla framför en bestämmelse i lag, om denna kunde tolkas inte som en generellt tillämplig regel utan som ett undantag från en annan regel i samma lag, dels att ett mera generellt regelverk, som gav enskild rättigheter, skulle tillämpas framför detaljregler, åsyftade att vara undantag, på samma normnivå och som fråntog den enskilde dessa rättigheter.283 Uppfattar manNJA1954 s. 532 I-II på det sist angivna sättet – med tonvikt på att staten försökt ensidigt och utan stöd i allmän civillag frånta enskild en ekonomisk rättighet – innehåller det egentligen ingen nyhet utan utgör ett uttryck för ganska väletablerad rättspraxis, seNJA1907 s. 188 (prästdotterns pension) ochRÅ1943 ref. 30 (nådåret), men då blir NJA1949 s. 468I-II desto mer obegripligt. Gustaf Petrén uppfattade, vilket jag återkommer till, NJA1954 s. 532I-II som ett klargörande av att författningar som Kungl. Maj:t utfärdat med stöd av riksdagsbeslut inte var gällande när civillag hade krävts,284 men han öppnade också för synsättet att staten inte genom ensidiga partsåtgärder skulle kunna ändra civilrättsliga rättsförhållanden.285 Det som gjorde att civillag krävdes var uppenbarligen just att enskilda skulle fråntas tillförsäkrade rättigheter.286 Nils Herlitz har framhållit att fallet – som enligt honom var det enda där föreskrifter betraktats som ogiltiga287 – rimligen borde uppfattas som att dessa rättigheter var förankrade i ämbetsmännens skydd enligt 36 § regeringsformen, även om det inte nämndes något om grundlagsstridighet 281 Se NJA1949 s. 468 på s. 474. 282 Nergelius 1996 s. 665. 283 Lars Hjerner har sammanfattat fallet som en prövning av frågan ”huruvida en avK. M:t utfärdad tillämpningsförfattning (angående tjänstemans löneförmåner) ägt stöd i ett åt K. M:t givet bemyndigande” och stödjer detta på att underrätterna, vilket åberopats av Högsta domstolen, diskuterat huruvida K. M:t hade rätt att utfärda generella föreskrifter som ändrade avdragsreglerna, se Lars Hjerner, ”Betalningsförbuden i valutaförordningen” i FT 1960 s. 60. 284 Petrén 1955 s. 624 och 1956 s. 506. 285 Petrén 1956 s. 506 not 1. 286 Jägerskiöld 1964 s. 19. 287 Han diskuterade inte NJA1907 s. 188 ochRÅ1943 ref. 30.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=