konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 542 ha beslutats som allmän civillag enligt 87 § regeringsformen och inte som skattelag. Svea hovrätt – nu utan presidenten Lindhagen i rätten men med hrr Killander, Grafström, Svensson och A. Thuresson – uttalade i fråga om lagprövningen: Detta är ett principiellt och generellt uttalande till stöd för prövning av författningars grundlagsenlighet omfattande samtliga typer av författningar. Även om målet handlade om skattelag beslutad av riksdagen och utfärdad av konungen omfattas även samfällt stiftad civil- och kriminallag av uttalandet. Uppenbarhetsrekvisitet, som tidigare hade förekommit hos Hugo Blomberg259 och Nedre justitierevisionen260 tillämpades nu av hovrätten. Hovrätten återknöt till de kritiska remissyttrandena och noterade att lagförslagets grundlagsenlighet hade debatterats i riksdagen och uttalade därefter: Kanske kan man sammanfatta detta så, att hovrätten vidhöll att kvarlåtenskapsskatten kunde misstänkas vara grundlagsstridig men att det inte var uppenbart att den var det. Prövning av förordningens grundlagsenlighet skedde emellertid tydligt och klart. Revisionssekreteraren föreslog att överklagandet skulle lämnas utan bifall, eftersom ”tillräcklig anledning” inte förelåg att inte anse skatten vara en skatt.262 Hur ”tillräcklig anledning” förhåller sig till ”uppenbart” är oklart. Högsta domstolen lämnade inget besked om normprövningsmarginalen men utförde lagprövning: 258 NJA1951 s. 39 I på s. 40. 259 Se kap. 3 avsnitt 3. 260 NJA1948 s. 188. 261 NJA1951 s. 39I på s. 40. I beslutet i NJA1951 s. 39II var formuleringen i stället att kvarlåtenskapsskatten ”får anses utgöra” en skatt (s. 41) 262 NJA1951 s. 39I på s. 40. ”Väl tillkommer domstol rätt att pröva, huruvida en författning med avseende å innehållet eller sättet för dess tillkomst är grundlagsenlig, men denna prövningsrätt måste anses vara begränsad sålunda att domstolen ej annat än i uppenbara fall äger åsidosätta författningen såsom grundlagsstridig.”258 ”Vid övervägande av förordningens innehåll och vad förekommit i samband med dess tillkomst kan HovR:n icke finna uppenbart, att riksdagen med antagandet av förordningen överskridit sin enligt § 57 regeringsformen tillkommande beskattningsrätt.”261 ”Förordningen om kvarlåtenskapsskatt har tillkommit i den ordning grundlagarna stadga beträffande statlig beskattning.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=