konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 532 Roll Matthiesen gjorde alltså en jämförelse mellan den enskildes berättigade intresse av förutsebarhet och statens intresse av att kunna avvärja en kris. Denna intresseavvägning lades in i tolkningen av 97 § grundlagen. Som ytterligare argument anförde förstevoterande att frågan inte hade aktualiserats i något annat mål, vilket tydde på att intresseavvägningen hade stöd i rättskänslan, och att motsvarande åtgärder med guldklausuler hade vidtagits i många andra länder, i USAmed acceptans av Högsta domstolen.200 Några domare var skiljaktiga men inte i den här väsentliga frågan. Universitetslektor Ingeborg Wilberg kommenterade domens statsrättsliga aspekter i Lov og Rett.201 Høyesteretts argumentation innebar inte att guldklausuler föll utanför retroaktivitetsförbudets räckvidd, utan frågan var om lagstiftningen var ”et saklig, forsvarlig og nødvendig middel”202 för att upprätthålla ett stabilt penningväsen. Enligt Wilberg kunde ’standardteoretikerne’ – som byggde på Knophs standardteori203 – finna stöd för sitt synsätt i domen; Høyesterett hade med domen ”foretatt nettopp den kvalitative og kvantitative vurdering av den nye lov som grunnlovbestemmelsen etter deres mening forutsetter”.204 Frågan var om Frede Castberg och Johs. Andenæs skulle vara lika nöjda; de hade ansett lagstiftningens grundlagsenlighet tvivelaktig.205 Andenæs menade dock i nästa upplaga av sin bok, som kom först år 1976, att utgången i målet inte hade varit oväntad.206 Också Eivind Smith har menat att domen inte var särskilt överraskande. Den ska enligt honom inte uppfattas som att domarna ansåg lagen grundlagsstridig och ändå upprätthöll den, utan att domarna ansåg att lagen var förenlig med grundlagen. Prövningen som gjordes i domen är alltså inte ett tecken på någon särskilt stor tillbakadragenhet hos domarna.207 I Rt. 1964 s. 1418 var det fråga om retroaktiv lagstiftning i strid med 97 § grundlagen. En norsk medborgare hade år 1962 dömts till 30 dagars hæfte i 199 Rt. 1962 s. 369 på s. 385. 200 Rt. 1962 s. 369 på s. 385-386. 201 Ingeborg Wilberg, ”Den statsrettslige betydning av gullklausulsaken” i LoR1962 s. 210211. 202 Wilberg 1962 s. 211. 203 Se Knoph 1939. 204 Wilberg 1962 s. 211. 205 Castberg 1947 II 289-291, Andenæs 1962 s. 321-324. 206 Andenæs 1976 s. 434, jfr Castberg 1964 II s. 214. 207 E. Smith 1993 s. 239-242. Se också Rt. 1996 s. 1415. funnets vitale interesser, det er ikke slike forhold Grunnlovens § 97 sikter til med sitt forbud mot å gi lover tilbakevirkende kraft.”199
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=