konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 52 nivåerna skall dras och vilka rättsliga element som skall placeras i vilken nivå. Det viktiga är insikten om att rätten innehåller mera än sin synliga yta.87 Mellan skikten finns en ständig påverkan. Den dagliga rättsliga verksamheten påverkar rättskulturen och djupstrukturen. Rättskulturen och djupstrukturen används i den dagliga verksamheten till exempel när svåra fall skall avgöras. Denna kommunikation sker enligt den finske rättsvetenskapsmannen Kaarlo Tuori, som har utarbetat teorin, på sex sätt: sedimentering, konstituering, specificering, begränsning, rättfärdigande ochkritik.88 Genomsedimenteringenpåverkar varje lag, dom och rättsvetenskaplig ståndpunkt indirekt rättskulturen och djupstrukturen. Nya tankegångar växer fram i ytskiktet och vinner successivt bredare stöd. Konstitueringeninnebär att rättskulturen och djupstrukturen utgör själva möjligheten för aktörerna att agera i ytskiktet. Genom sin rättskulturella förankring har aktörerna metoder, principer och begrepp med hjälp av vilka de kan analysera rättsfrågorna. En rörelse i samma riktning som konstitueringen är specificeringen, som innebär att principerna och begreppen filtreras genom rättskulturen när de tas in i domar, lagar och litteratur, vilket innebär att de – även om djupstrukturen kan vara gemensam – får olika uttryck i olika länder och tidsepoker. Rättskulturen och djupstrukturen inte bara konstituerar möjligheten till rättslig förändring utanbegränsar också denna möjlighet, så att konstitueringen inte kan ge vilka resultat som helst.89 Genom djupstrukturen och rättskulturenrättfärdigas verksamheten i rättens ytskikt, som därmed anses vara legitimt. Om främst lagar och domar således inte strider mot de principer som finns i djupstrukturen och det inte finns brister i det sätt på vilka de tillkommit kan de anses legitima. De frågor om legitimitet som aktörerna i ytskiktet kan pröva rör dock – enligt Tuori – endast enstaka normer. Skulle aktörerna pröva legitimiteten hos rättsordningen som helhet skulle de också rycka undan grunden för sin existens som beslutsfattare, och denna legitimitet avgörs därför av rättssamhället i vidare mening.90 Rättskulturen och djupstrukturen öppnar emellertid 87 Tuori 2002 s. 154. 88 Tuori 2002 s. 197-200. – På engelska kallar han demsedimentation, constitution, specification, limitation, justification och criticism. Aleksander Peczenik (Recension av Tuori 2002 i JT 2003/04, s. 221) använder begreppen sedimentation, konstitution, specifikation, limitation, rättfärdigande ochkritik. Jag ansluter mig väsentligen härtill, men då begreppet konstitution också har en annan betydelse använder jag istället begreppet konstituering i detta sammanhang. 89 Tuori 2002 s. 200-222. 90 Tuori 2002 s. 243-281.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=