kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 519 en viss normprövningsmarginal men en mindre än den som Ross och Ernst Andersen förespråkade. Ross’ normprövningsmarginal var dock smalare när det gällde formalia – det är i alla fall en tolkning som får hans restriktiva syn på lagprövningen generellt och hans kritik mot landsrättsdomen i UfR1958 s. 955 (transport i tøbrudstiden) att gå ihop. Ross’ argument för att lagprövningen kunde avskaffas genom vanlig lag övertygade inte; åtminstone bemöttes det med motargument från flera håll. Även om Ross var bestämd i sina uppfattningar bygger även de på vissa grundantaganden, som såvitt jag kan se inte helt stämmer överens med varandra. Ett återkommande problem är vad grundlagens överordning skulle betyda om grundlagsstridiga lagar inte kunde åsidosättas av domstolarna. Skulle lagstiftaren slutligt avgöra frågan om lagens grundlagsenlighet skulle de båda normtyperna hamna på samma nivå. Varför skulle lagstiftaren – om man bortser från prydlighetsskäl – bemöda sig om att inleda ett grundlagsändringsförfarande, om det gick lika bra att anta en grundlagsstridig lag som en vanlig lag och förklara den grundlagsenlig? Ross kallade sådana resonemang skenlogiska, men han förde själv resonemang om vad som krävdes för att en bindande sedvana skulle ha uppkommit, vilka inte var mer övertygande. Kopplingarna mellan juridik och politik blev tydliga i samband med riksdagsdebatten om grundlagens antagande. Lagprövningen hade borgerliga förespråkare och socialdemokratiska motståndare.157 Ross knöt också an till detta när han hänförde lagprövningen till en konservativ domarkår. I Danmark präglades 1950-talet somvi har sett av debatten kring grundlagsreformen och debatten i anslutning till Alf Ross’ påstående att lagprövningen kunde avskaffas genom vanlig lag. I Norge och Sverige var utvecklingen stillsammare och skedde genom små steg i praxis. En man hade i sin ungdom medverkat till ett dråp, dömts till fängelse och sonat sitt brott. Många år senare skulle händelsen filmatiseras, men den 157 Se också B. Christensen 1961 s. 403-404. 2. Konsolidering i små steg Norge: normprövningsmarginalernas differentiering? Yttrandefrihet och grundlagstolkning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=