kapitel 6. statsmakternas terrorbalans 503 På den grunden menade rättsläkarrådet att det fanns en näraliggande fara för att klaganden skulle sätta barn till världen, och eftersom klaganden hade ärvt sitt handikapp skulle ”risikoen for, at hendes afkom bliver arvedefekt, være betydelig”.74 Hon borde alltså inte skrivas ut utan att först steriliseras, något hon inte gick med på. Højesteret fastställde landsrettens dom. Sex av Højesterets domare menade att det framgick av lag att frågan om på vilket sätt vården skulle ordnas – nämligen om familjehemsvistelse kunde ersätta anstaltsvård – inte kunde prövas av domstol. De menade att den lagbestämmelsen inte, somklaganden hade anfört, kunde anses grundlagsstridig. De sex domarna avvisade klagandens andrahandsyrkande. Tre domare hade samma uppfattning om betydelsen av bestämmelsen men gjorde ändå en materiell prövning och instämde med anstaltens bedömning i den delen. De som frihetsberövats i administrativ ordning hade fått ökad rättssäkerhet såtillvida som själva frihetsberövandet kunde domstolsprövas.75 En så för den enskilde betydelsefull fråga som sättet för frihetsberövande – anstalt eller familjehem – kunde dock inte domstolsprövas, inte heller det indirekta tvång om sterilisering som låg i möjligheten till frigivning. Mot bakgrund av den nya högstämda inledningen till 71 §grundlagen – ”Den personlige frihed er ukrænkelig” – kan diskuteras om domarna hade kunnat inta en annan attityd och hårdare granska ingreppet i klagandens personliga frihet. Sett från ett nutida perspektiv får givetvis anstaltens och rättsläkarrådets formuleringar varningsklockorna att ringa,76 men redan det förhållandet att 71 § grundlagen just hade skärpts till förmån för den enskilde frihetsberövade gör det svårt att komma till annan slutsats än att domarna var mycket försiktiga med att lägga grundlagsaspekter på lagen. 73 UfR1956 s. 211 på s. 214. 74 UfR1956 s. 211 på s. 214. 75 Se härtill UfR1956 s. 1028 och 1033 om att även överföring från ett slags frihetsberövande till ett annat skulle kunna domstolsprövas. Se ävenUfR1959 s. 346, jfr dock UfR1973 s. 824 beträffande förhållandet mellan verkställighet av fängelsestraff och sättande i straffcell som disciplinstraff för misskötsamhet. SeUfR1957 s. 721 och 1959 s. 252 till att frihetsberövandebeslut från tiden före lagprövningen inte kunde domstolsprövas som sådana. Jfr ocksåUfR1958 s. 250 angående rätt till ersättning för internering i samband med besættelsens upphörande och härtill Krebs 1959. 76 Se för en nyanserad diskussion om olika ställningstaganden Nils Roll-Hansen, ”Eugenics in Scandinavia after 1945: Change of Values and Growth in Knowledge” i Scandinavian Journal of History, vol. 24, nr 2, 1999, s. 199-213. Se till ett samtida JO-ärende i Sverige Mattias Tydén, Från politik till praktik. De svenska steriliseringslagarna 1935-75, SOU2000:22, s. 259-282 och till debatten om det amerikanska rättsfallet Buckv. Bell 274 U.S. 200 (1927) Victoria Nourse ”Buck v. Bell: A Constitutional Tragedy from a Lost World” i Pepperdine
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=