konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 496 mella grundlagsenligheten inte var tillräcklig om den materiella saknades. Thestrup förklarade sig enig med Hedtoft om att lagstiftarens bedömning av vad ”almenvellet” krävde borde gälla, men att det i de fall då en så stor inskränkning av äganderätten gjordes att det reellt var fråga om expropriation borde ges full ersättning.33 Ett utskott i Folketinget yttrade sig över grundlagsförslaget, men där gjordes inga nya uttalanden om lagprövningen.34 I den andra behandlingen av förslaget, efter det att utskottsbetänkandet förelagts Folketinget, anslöt sig Karl Olsen till Thestrups tanke att lagprövningsrätten egentligen borde grundlagfästas, men han ansåg det inte nödvändigt eftersom rättsläget redan var sådant att den existerade.35 Venstremannen Hans Pinstrup ifrågasatte om grundlagens egendomsskydd, utan en grundlagsfäst lagprövningsrätt, gav medborgarna och näringslivet tillräckligt säkra förutsättningar för att investera för framtida produktion och export. Hans svar var – trots att expropriationsersättningen höjdes genom grundlagsförslaget och äganderätten därmed snarast stärktes36 – nekande.37 Sedan folketinget med vissa, här inte aktuella, justeringar hade antagit grundlagsförslaget skickades det till landstinget. Landstingets utskott uttalade sig inte om lagprövningen.38 Frågan blev inte heller särskilt ingående behandlad i debatten, som mest präglades av att landstinget skulle upphöra enligt grundlagsförslaget. Den konservative Halfdan Hendriksen anförde emellertid i korthet att hans parti hade föredragit att domstolarnas rätt att pröva lagars grundlagsenlighet uttryckligen hade fastslagits i grundlagen. Då det i författningskommissionen inte kunde uppnås enighet om en sådan bestämmelse, då rättsläget skulle bli oförändrat och då domstolarna ”principielt altid har hævdet at have ret til at påkende spørgsmål om loves grundlovsmæssighed” hade partiet emellertid accepterat grundlagsförslaget i den delen.39 Venstremannen, landsretssagfører Per Torben Federspiel, tecknade en tydlig bild avlageni kombination med rätten till domstolsprövning som medborgarens skydd mot staten: 33 Riksdagstidende, Forhandlinger i Folketinget, 1952-53, II, sp. 2408. 34 Betænkning i Riksdagstidende, Tillæg B, 1952-53, sp. 367-380. 35 Riksdagstidende, Forhandlinger i Folketinget, 1952-53, II, sp. 2673. 36 Jfr härtill statsminister Erik Eriksens inlägg, Riksdagstidende, Forhandlinger i Folketinget, 1952-53, II, sp. 2691-2692. 37 Riksdagstidende, Forhandlinger i Folketinget, 1952-53, II, sp. 2683-2685, se även sp. 2706. 38 Betænkning i Riksdagstidende, Tillæg B, 1952-53, sp. 1277-1282. 39 Riksdagstidende, Forhandlinger i Landstinget, 1952-53, sp. 461.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=