konstitutionellt kritiskt dömande, volym i 488 1 Radbruch 1950 samt Wright 1946 och 1947. 2 Torkel Opsahl, ”Reform av statsrettslige grunnprinsipper” i TfR1969 s. 150-188. 3 Se bl.a. Max Sørensen, ”Det europæiske økonomiske Fællesskab og Danmarks Grundlov” i Juristen 1963 s. 57-85, Isi Foighel, ”Fællesmarkedsrettens forhold til national ret og folkeretten” i Juristen1968 s. 101-109, Max Sørensen, ”Forfatningsretlige problemer i forbindelse med Danmarks indtræden i De europæiske Fællesskaber” i Juristen1971 s. 434-440, ATObildades år 1949 med Danmark, Island och Norge sommedlemmar. Sverige var alliansfritt och neutralt, vilket Finland också var men med ett samarbetsavtal med Sovjetunionen. I detta avseende var alltså Norden splittrat. Norden stod utanför bildandet av EG, medan alla länderna utom Finland blev medlemmar i Europarådet. Norden utgjorde ett gränsområde mellan det kalla krigets två block och fanns i mitten av den terrorbalans som innebar att inget av blocken kunde starta krig på grund av rädsla för att självt bli utplånat. Andra världskrigets erfarenheter, som först materialiserade sig i uppfattningen att det fanns en rätt över lagarna eller att naturrätten skulle gå hand i hand med den positiva rätten,1 gav sedan konkreta resultat i form av att Europakonventionen ochFN:s deklaration ommänskliga rättigheter formulerades och att de europeiska gemenskaperna bildades. Den tyska grundlagens utformning år 1949 med en författningsdomstol som grundlagens väktare hör också hit. IUSAhade Högsta domstolen efter år 1937 växlat över från att skydda ekonomiska rättigheter till att bevaka de politiska fri- och rättigheterna; de hade fått en ’preferred position’. Sedan Norge och Sverige år 1952 och Danmark år 1953 hade ratificerat EKMRträdde konventionen i kraft den 3 september 1953. Danmark erkände domstolens behörighet att ta upp enskilda klagomål redan i samband med ratifikationen, medan Norge och Sverige gjorde detta först år 1966. År 1961 hade Europadomstolen hade två mål anhängiga. Under denna period uppkom på ett nordiskt plan en diskussion om reformen av de statsrättsliga grundprinciperna2 och om vilket förhållande EKMRhade och EG-rätten kunde förväntas komma att ha till nationell rätt.3 Kapitel 6 Statsmakternas terrorbalans (ca 1950-1970) N
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=